Av Jan Myrdal

I Flamman 22 juli 2010

Den svenska mediebevakningen av littorinaffären visar på ett skov i den officiella nyhetsvärderingen. Ett olycksbådande ett. Ty den kampanj Aftonbladet inledde - och resten med entusiasm följde efter i - var en journalistik av det slag som när jag gjorde mina volontärår på Värmlands Folkblad och Ny Dag för mer än sextio år sedan av äldre kolleger kallades Fäderneslandsjournalistik.

Jan Myrdal har blivit hotad av den indiska inrikesministern med upp till tio års fängelse. Utan namns nämnande har inrikesminister P. Chidambaram varnat "intellektuella" för att stödja terrorister. Detta kommer efter att Jan Myrdal i januari besökte den maoistiska gerillarmén i södra centrala Indien för att ta reda på hur de maoistiska upprorsmännen resonerar. Även indiska intellektuella har gjort det, bland andra författaren Arundhati Roy.

Samtidigt som Indiens rika blir rikare blir de fattiga hungrigare, skriver Jan Myrdal i en artikel i den indiska veckotidningen Frontier. Samtidigt som bruttonationalprodukten går upp med 8 procent lever 77 procent av befolkningen under existesnminimum. 36 miljardärer kontrollerar en tredjedel av landets alla inkomster och de beter sig som den härskande klassen alltid gör, skriver Myrdal i denna artikel på engelska.

Efter andra världskriget gjorde Jan Myrdal och hans vänner och kamrater skillnad mellan nazister och tyskar. Det var inte samma sak. Nu bör man göra skillnad mellan Israelkritiker och antisemiter. Det är inte heller samma sak.

I en kommentar till en artikel i Svenska Dagbladet av Willy Silberstein 4 juni 2010 om "Antisemitismen slår ut i full blom" tar Myrdal också med det faktum att han fann den av honom beundrade Ernest Hemingway "motbjudande" när han tänkte fel i denna slags fråga. Silberstein är ordförande i Svenska kommittén mot antisemitism.

över nyheter om Strindberg

August Strindbergs betydelse som svensk författare har Jan Myrdal gjort sig känd för att propagera, men han har aldrig framstått som beundrare av de officiella Strindbergsexperterna. Bland annat har han kritiserat dem för att underskatta eller bortse från den betydelse Nikolaj Tjernysjevskij, rysk författare på 1800-talet, hade för Strindberg.

Nu har den polske svensköversättaren Mariusz Kalinowski slutit upp bakom Myrdal i kritiken och ger hittills ouppmärksammat belägg för Tjernysjevskijs inflytande. Fröken Julie och Jean i Strindbergs kanske mest betydelsefulla drama är hämtade från en roman av Tjernysjevskij. Kalinowski lade fram likheterna mellan Fröken Julie och Mademoiselle Julie på en internationell konferens i Gdansk 2008 och nu kommer konferensföredragen i tryck. Kalinowski kommer med mer nytt material på nästa konferens som hålls i augusti i Lund. Då kommer det att handla om "Ett drömspel".

OM STRINDBERGS SKULD TILL
TJERNYSJEVSKIJS VAD BÖR GÖRAS?

Av MARIUSZ KALINOWSKI

Föredrag vid IASS-konferensen 2008 i Gdansk, publicerat i konferensvolymen Nordisk drama. Fornyelser og transgressioner, Gdansk 2010. Se fotnot 1 nedan.