SENASTE NYTT OM JAN MYRDAL OCH JAN MYRDALSÄLLSKAPET
Vänner och medlemmar av Jan Myrdalsällskapet
I detta nyhetsbrev får vi bland annat en presentation av de kommande publikationerna Myrdaliana årgång 2 och Poeten Myrdal. Missa inte medlemsmötet i samband med utdelningen av Jan Myrdals stora pris – Leninpriset i Varberg 15 november där bägge kommer att säljas till specialpris!
INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
- Nu kommer Myrdalianas andra årgång
- Poeten Myrdal
- Robespierrepriset till Andi Olluri
- Två generationskamrater möttes i biblioteket
- Karolina Ramqvist sommarläser alltid Jan Myrdal!
- Jan Guillou föreläste i Varberg om sitt författarskap
- Minnesstund vid Gun Kessles och Jan Myrdals grav
- Påminnelse: Missa inte Leninprisutdelningen 15 november
- Jan Myrdal i pressen
- Rapport från styrelsemötet 11 oktober
- Intervju med Jan Myrdalsällskapets sekreterare Jannika Fahlander
- Bli skribent i nyhetsbrevet
- Glöm inte medlemsavgiften för 2025
NU KOMMER MYRDALIANAS ANDRA ÅRGÅNG
Lagom till Leninprisets utdelning 15 november kan Myrdalianas redaktör Anders Mård presentera ännu en vackert formgiven och innehållsdiger volym. Boken som blir på 450 sidor kommer då att erbjudas alla medlemmar för det facila priset 100 kronor. Likt förra året har det lagts stor vikt vid illustrationerna och då har vår arkivarie Benny Larsson hittat många godbitar i arkivet.
Anders Mård som vid förra årets sommarträff sammanställt ett väldigt uppskattat representativt urval ur Jans skivsamling har nu gått på djupet och i en 80-sidig essä presenteras hela skivsamlingen.
Debatten om Janken Myrdals, Bosse Lindquists och Kaj Fölsters De hemliga breven fortsätter med full kraft ännu ett år efter utgivningen. Lasse Didings kritiska bok De grova lögnerna om Jan Myrdal i De hemliga breven presenteras dels med ett fylligt utdrag hämtat från nättidskriften Parabol, dels av den därpå följande debatten mellan Bosse Lindquist och Lasse Diding men också av självständiga texter om Didings bok av Ola Holmgren och Lars Åke Augustsson. Den senare har dessutom skrivit en egen bok med en genomgång av hela Jan Myrdals författarskap som fram till nu inte fått en enda recension. Förklaringen till detta hittar man kanske i Carl Erland Anderssons recension av boken. I detta block skriver dessutom Lasse Diding om varför han ansåg det viktigt att hans egen bok här i Myrdaliana skulle recenseras av just Augustsson och ger då samtidigt en bild av denne författare som efter ungdomsåren i Jan Myrdals närhet plötsligt blev en motståndare i ett kvantitativt omfattande författarskap präglat av bitterheten över aldrig förverkligade ungdomsdrömmar.
Gunnar Myrdal har ju alltsedan utgivningen av An American Dilemma varit en samhällsforskare av världsformat och särskilt i USA har intresset aldrig falnat. I två essäer av Martin Bulmer ges ett amerikanskt perspektiv på den myrdalska familjen och dagens syn på Gunnar Myrdals gärning.
Behovet av en biografi om Jan Myrdal har på senare tid hävdats av allt fler och i nästa block om Jan Myrdals liv och verk skriver sinologen Perry Johansson om sin delvis klara biografiska text som ännu inget förlag nappat på och vi får också ett utdrag ur densamma. Anders Björnsson skriver infallsrikt om Jan Myrdals och Lars Gustafssons diskussionsbok Den onödiga samtiden 50 år senare och Erik Wijk kritiskt om Jan som ”Vänsterman, homofob och antiimperialist”. Avslutar detta block gör den unge mediekritikern och tillika årets Robespierrepristagare Andi Olluri med en granskning i Jan Myrdals anda av svenska mediers och svensk intelligentias stöd åt Israels krig i Gaza.
Bokens avslutande block innehåller motiveringar samt tal till och tacktal från Lenin- och Robespierrepristagarna förra året vilket således innebär texter av Martin Hägglund, Anton Honkonen, Fanny Klang och Amanda Werne.
Om man till detta lägger spännande arkivfynd så klarnar bilden av årets julläsning för myrdalianer och därtill bredden av det material redaktören Anders Mård så förtjänstfullt ställt samman och redigerat.
POETEN MYRDAL
Som första nummer av Jan Myrdalsällskapets skriftserie kommer nu Jan Myrdals försenade debut som poet. Han tvekade på äldre dagar att ge ut mer än den Pubertet som faktiskt så småningom kom att ges ut flera årtionden senare som den vuxne Jans sätt att ge upprättelse åt sin egen ungdoms strävanden. Den 32-sidiga lilla vackra skriften har redigerats av Anders Mård och formgivits av Anders Westman och kommer att finnas till försäljning vid Leninprisets utdelning den 15:e november på Varbergs teater till det facila priset 50 kronor. Här publicerar vi Anders Mårds informativa förord.
Förord till Poeten Myrdal:
Jag står för orden. Också de violetta.
Alltså: Poeten Myrdal!
Jan Myrdal skrev poesi, inte olikt många andra unga. De första opublicerade dikterna är från 1943 och de poetiska anspråken fanns kvar länge. Mellan 1944 och 1947 skriver han diktsamlingen Pubertet som refuseras. Tor Bonniers refuseringsbrev har nästan blivit klassiskt med sina avslutande meningar:
”Om ett annat förlag skulle visa sig villigt att ge ut Er bok med ungefär nuvarande innehåll och form, borde väl därför manuskriptet för underställas och godkännas av Edra föräldrar. Jag hoppas ni ej misstycker detta påpekande.” Pubertet (Norstedts 1988)
Jan Myrdal läste tidigt poesi. Jan nämner amerikaner som Sterling A Brown, som Jan hört läsa egna dikter. Walt Whitman. Arthur Rimbaud. Inspiration från bluesens röster, Bessie Smith och Blind Boy Fullers. Han nämner själv inte Brecht och Tucholsky men visst är spåren uppenbara.
Detta kombinerar han med den gängse centrallyriken, ibland pubertalt självsäker, kanske överdriven. Jans stil är säker, även om den ännu inte är fullt ut hans egen. Han bryr sig om orden och ordens hantverk, respekterar hantverket, det som skriva ska gå att läsa annars är det ett misslyckande.
Faktum är att den internationella debuten är en dikt översatt till tyska. En hyllningsdikt till FDJ, Freie Deutsche Jugend, publicerad 1951 i den östtyska dagstidningen Neues Deutschland.
Efter bakslaget med Pubertet skriver Jan ännu en diktsamling som får titeln Generation III. Om den erbjuds något förlag är okänt.
Ännu en diktsamling följer, denna gång med titeln I vädurens tecken, den erbjuds Tidens förlag.
Poeten Stig Carlson rekommenderar utgivning men förlaget tvekar och avstår dock men Jan citerar gärna sin några år äldre kollegas ord:
”Det är ganska ovanligt att i ung svensk poesi träffa på sådana tongångar som i Jan Myrdals balladliknande indignationspoesi. Boken kommer att bli uppmärksammad. Manuskriptet har onekligen fräschör. För min del tillstyrker jag alltså utgivningen.” En kärlek (Högmans 1998)
Balladliknande indignationspoesi, en helt egen genre inom poesin!
Det är klart att det gör Jan Myrdal gott att höra. Refuser är han van vid, positiva lektörer inte så mycket. Men ändå får poesin ge vika för annat skriftställeri. Romanerna kommer i närtid och 1960 vänds intressen och blickar mot världen med skildringen av Afghanistan, Kulturers korsväg (Norstedts 1960).
De dikter som återges i den här skriften har publicerats bland annat i Folket i Bild, Perspektiv och i fackförbundspressen. En del har publicerats i flera versioner och en del har senare återpublicerats i olika skriftställningar.
En majoritet av de här publicerade dikterna ingår i I vädurens tecken, de har sedan portionerats ut, antagligen för att få bidrag till brödfödan. Brödskriveri var inte främmande för Jan. En kärleksdikt till Maj betalades med 50 kronor av Folket i Bild. En hygglig måltid med vin gick 1952 att få för runt fem kronor.
Det ska också sägas att det kan finnas fler dikter, publicerade och opublicerade, som dock vid denna sammanställning är obekanta. Om det opublicerade kommer vi förstås att återkomma. Jan Myrdals och Gun Kessles Arkiv och Bibliotek i Varberg rymmer många skatter.
Detta är alltså inte Jan Myrdals samlade dikter. Det är en samling dikter skrivna av Jan Myrdal, delvis publicerade, delvis opublicerade. Det finns mer material att publicera men kollegan och vännen Peter Curman avrådde från publicering, Jan Myrdal själv tog inga publiceringsbeslut om dikterna. Likväl bevarades materialet och ger en bild av en ung mans väg i litteraturen.
Jan skulle – är jag övertygad om – vara nöjd med den här diktsamlingen, att även den sidan av ett mer än halvsekellångt författarskap sprids och uppskattas. I inledningsdikten till Pubertet, som också inleder föreliggande skrift, kallar sig Jan ”skrivare och socialist”. Poet kallade sig Jan Myrdal aldrig, ordet diktare skydde han, skriftställare blev den självvalda titeln, inom vilken även lyriken fick plats.
Anders Mård
Redaktör för Jan Myrdalsällskapets skriftserie
Rubriken är hämtad ur förordet till Pubertet
ROBESPIERREPRISET TILL ANDI OLLURI
Jan Myrdals lilla pris – Robespierrepriset 2025 tilldelas Andi Olluri med motiveringen:
”Den unge aktivisten och studenten Andi Olluri har redan som 20-åring profilerat sig som en sylvass medie- och systemkritiker när det gäller makten över våra tankar. I Jan Myrdals anda har han systematiskt gått till läggen och med bedövande empiri och logik visat på den fördumning, det hyckleri och de dubbla måttstockar som regelmässigt styr vårt offentliga samtal i såväl Sverige som övriga västvärlden när konflikter i spåren av kolonialismens härjningar presenteras och diskuteras inför allt folket och där själva tankelagarna representerar de härskandes tankar i en enögd värld.”
Andi Olluri är född 2002 och är student vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Han skriver evidensbaserat om utrikespolitik och propaganda och i sin mediekritik är han en sällsynt djupt och brett grävande analytiker. Denne otroligt beläste kritiker av tidens krigspolitik är en skarp och skärpt representant för en ny ung generations motstånd mot imperialism, folkmord och etablissemangens anpasslighet. 2023 gav Olluri ut e-boken Bortom Ukraina: Svensk ideologi och propaganda i det nya kalla kriget med förord av Göran Therborn och han har de senaste åren medverkat i flera nättidskrifter, däribland Parabol.
Priset delas ut vid Leninprisutdelningen på Varbergs Teater 15 november, då också Andreas Malm tar emot Jan Myrdals stora pris – Leninpriset.
Läs mer på Leninprisets hemsida!
TVÅ GENERATIONSKAMRATER MÖTTES I BIBLIOTEKET
När författaren Lars Andersson, född 1954, kom till Varberg för att presentera sin nya, stora biografi över Göran Tunström i antikvariatet Strindberg & Co, träffade han också generationskamraten Carl Erland Andersson, född 1953, för ett samtal i Anton Honkonens podd Etthundra döda författare om den tid som en gång formade dem bägge. Dessa båda särlingar i svensk litteratur har sedan de bägge tidigt debuterade skönlitterärt gått skilda vägar. Lars Andersson har från sin värmländska avkrok främst skrivit romaner medan Carl Erland efter ett 10-tal tidiga skönlitterära böcker helt ägnat sig åt sin kritikergärning präglad av en högst personlig skrivkonst.
Bägge har dessutom varit distanserade men idoga Jan Myrdalläsare och nu fick Carl Erland som ju bor i Jans gamla lägenhet i biblioteket möjlighet att visa upp detsamma för Lars där de också under Antons regi genomförde sitt samtal. Anton gjorde också ett eget poddsamtal med Lars och överräckte som alltid när vi har viktiga kulturbesök i biblioteket ett uppskattat gåvoexemplar av den stora biblioteksboken.
Etthundra döda författare på Spotify
Etthundra döda författare på Apple Podcaster
KAROLINA RAMQVIST SOMMARLÄSER ALLTID JAN MYRDAL!
I Svensk Bokhandel pratar Karolina Ramqvist om sin sommarläsning som aldrig tycks bli riktigt fri från plikt utan den inre redaktören styr och ställer, men några författare återkommer varje sommar och en av dem är faktiskt Jan Myrdal och en annan Eyvind Johnsson.
När Karolina med familj sen sommarsemestrar i sin mammas hemstad Varberg får jag som hastigast en liten pratstund om denna för mig lite överraskande måsteläsning om somrarna.
– Hemma hade vi det mesta av Myrdal och därför fanns absolut inga antipatier hos mig mot honom. Den som där fångade mig var Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell som jag läste i 20-årsåldern och fascinerades av hur det skrivande nuet gestaltades i berättelsen på ett sätt som gav mig själv lust att skriva. Men det jag minns allra mest var när jag fick en tunn liten volym med utdrag ur Maj. En kärlek i händerna.
Det var en kortvarig satsning med svensk samtida prosa i kortformat tänkt att nå masspublik, men riktigt så blev det inte, men det lilla häftet om Maj nådde i vilket fall den då 22-åriga Karolina.
– Jag hade inga förväntningar och föll direkt för enkelheten och intensiteten i denna passionsberättelse. Jag tror att jag då läst Barndom men det var nog mer pliktläsning, här var det bara lust. Myrdal har en integritet i språket som alltid lockar och kanske är det detta som fångat mig alltsedan dess.
Om det denna sommar fanns någon Myrdalläsning med i bagaget och vad det i så fall var, glömde tyvärr den något förvirrade redaktören att fråga om.
JAN GUILLOU FÖRELÄSTE I VARBERG OM SITT FÖRFATTARSKAP
Inför en slutsåld och därmed fullsatt salong stod Jan Guillou återigen på scen i Varbergs anrika teater. Senast han stod där var när han 2014 tog emot Jan Myrdals stora pris – Leninpriset för nu lite mer än 10 år sedan. Det var samtidigt med att Expressen i sin hätskaste kampanj någonsin varje dag under tre veckor fyllde sina löpsedlar med ogrundade anklagelser om Jans påstådda spioneri åt KGB i ungdomen.
Nu stod han alltså där igen och den här gången i Varbergs mer än 100-åriga föreläsningsförenings regi. Trots operation för bara några veckor sedan och med påtagliga ryggsmärtor fängslade han publiken med en odyssé genom hela sitt författarskap med avslutning i sin nya kritikerhyllade serie om de gamla kumpanerna Hamilton och alter egot Ponti, där han nu hunnit fram till fjärde delen Inte krig och inte fred.
Där låter han Erik Ponti i ett sidospår efter en lässemester komma hem med en väska full av lästa böcker. Han upptäcker då att bokhyllorna är överfulla och bestämmer sig för att göra sig av med dessa böcker men dessförinnan ger han kortrecensioner av dem innan de hamnar i påsen som ska vidare till närmsta antikvariat. Bara två böcker väljer han efter moget övervägande att behålla och den första är Kerstin Ekmans fina Löpa varg och om den andra som har mer intresse för detta nyhetsbrevs läsare skriver han följande:
“Lasse Didings bok visade sig heroisk på ett helt annat sätt än Agri Ismaïls. Han har lagt ner stor forskarmöda på att försvara Jan Myrdal, vilket är ett dödsdömt projekt i vår tid. Utgivare av boken är det förmodligen fiktiva förlaget ”Strindberg & Co” och titeln får nog sägas vara föga kommersiell: ”En liten bok om de grova lögnerna om Jan Myrdal i De hemliga breven” är huvudtiteln och därefter följer med mindre bokstäver en undertitel som snarare får ses som ingress på sju rader.
”De hemliga breven”, som titeln syftar på, är en nidskrift som påpassligt gavs ut efter Jans död av hans son Janken, syster Kaj Fölster och den notoriske Myrdalhataren Bosse Lindquist.
De tog heder och ära av Jan och här tar Diding heder och ära av dem, fast med mer övertygande belägg. ”De hemliga breven” bemöttes med strålande recensioner, applåder och ja-rop från ett stort antal löjliga preciöser. Didings bok avfärdades i ett fåtal recensioner. Det säger en del om vår tid och än mer om hur författarskap omvärderas med förändrade konjunkturer.
Jag antar att jag befinner mej bland få läsare av Didings bok, varje upplaga över femhundra skulle förvåna mej. Jag nalkades boken med misstänksamhet, försvarsskrifter från vänner blir sällan lyckade. Men jag blev desto mer positivt överraskad. Diding fullständigt krossar den unisont hyllade nidskriften.
Som service till framtida forskare, oklart i vilken framtid men när pendeln svängt på nytt, har Diding dessutom förtecknat och citerat alla dem som sjöng änglakör när nidskriften kom ut och ingen risk fanns för att Myrdal skulle kunna försvara sig. Den här boken blir en raritet och skall icke till kassen för vidare befordran till antikvariat, där den idag knappt skulle bedömas som säljbar.”
När Hallands Nyheters flygande kulturreporter Martin Erlandsson dagen efter föredraget träffar honom för en intervju ställer han särskilt frågor om just denna Erik Pontis kortrecension.
Se filmsnutten med Martin Erlandssons kompletterande kortintervju med Jan Guillou där han kort och koncist redogör för den grundläggande skillnaden mellan Lasse Didings bok och Bosse Lindquists, Janken Myrdals och Kaj Fölsters bok:
MINNESSTUND VID GUN KESSLES OCH JAN MYRDALS GRAV
Arne Andersson rapporterar från årets minnesstund i Säter 9 augusti:
Vi samlades såsom tidigare år vid graven, tände ljus och alla bjöds på en skiva Gustavskorv. Därefter gick vi in i det lilla kapellet, endast ett tjugotal meter från familjegraven. Kapellet en vacker liten byggnad med fin akustik, som lämpar sig för såväl tal som sång och musik utan förstärkning.
Nu anslöt ytterligare några och alla hälsades välkomna. Vi blev i år ett tiotal personer. Att det på dagen var åttio år sedan atombomben fälldes över Nagasaki kom att uppmärksammas vid årets minnesstund. Jannika Fahlander från Jan Myrdalsällskapets styrelse inledde. Hon berättade om Sällskapets tillkomst och utveckling och om biblioteket. Alla var inte bekanta med vare sig Jan Myrdalsällskapet eller biblioteket. Så tog Gunnar Blommé vid med sång och musik av bland andra, Dan Andersson, Vladimir Vysotskij och Mikael Wiehe.
Jan Myrdal var genom hela sitt liv aktiv i fredsarbetet. Här ett citat från Jan Myrdal ur En illojal europés bekännelser sid 60:
”En vårkväll 1951 gick jag i Annedal i Göteborg för att samla namn på appellen för fredspakt mellan stormakterna. Jag var i första våningen och ringde på.
Det var ett landshövdingehus. En man öppnade. Han tog emot appellen, sade:
Visst ska jag skriva på.
När han fick den i handen rev han den i småbitar.
Det stod tio namnteckningar på den och han sade:
Jag är demokrat. Jag tror på friheten. Jag tror på de mänskliga rättigheterna.
Ni förrädare.
Sedan slängde han igen dörren.
Dessa tio namnteckningar kom på så sätt aldrig att bli redovisade.”
Skådespelerskan Anja Landgré framförde ett antal Brechtdikter. En av dessa dikter fick avsluta dagen. Vi sålde fem ex av Lasse Didings bok De grova lögnerna om Jan Myrdal i De hemliga breven. En berikande eftermiddag till minne av Jan Myrdal och Gun Kessle vid deras sista viloplats.
Arne Andersson
PÅMINNELSE: MISSA INTE LENINPRISUTDELNINGEN 15 NOVEMBER
Varmt välkommen att delta vid utdelningen av Jan Myrdals stora pris – Leninpriset och Jan Myrdals lilla pris – Robespierrepriset och de därpå följande festligheterna! Priserna delas ut av Lasse Diding på Varbergs Teater lördagen 15 november kl. 13:00. Till prisutdelningen är det fri entré och alla är välkomna!
Prisutdelningen kommer bjuda på tal till Andreas Malm av 2024 års Leninpristagare Martin Hägglund och till Andi Olluri av 2024 års Robespierrepristagare Fanny Klang samt musik av KOFIA med George Totari i spetsen och som vanligt med Bosse Stenholm som kapellmästare. Dagen avslutas med stor fest på Gästis Kafé & Matsalar. Se fullständigt program längre ner.
PRISER OCH BOKNING, HOTELL GÄSTIS OCH HOTELL HAVANNA
Lördag: Enkelrum 1250 kr + fest 450 kr, i dubbelrum 950 kr pp + fest 450 kr pp.
Fredag: Enkelrum 1250 kr, i dubbelrum 950 kr pp.
Rumspriserna inkluderar: Övernattning, frukost och bad i Leninbadet eller Havanna Bad & Spa.
Lördagens fest på Gästis Kafé & Matsalar inkluderar varmrätt, ostbricka, tårtbuffé samt musikunderhållning.
OBS! Bokning endast på telefon till Gästis 0340-18050 eller Havanna 0340-10050. Tala om att det gäller Leninprisets festövernattning! (Går ej att boka via hotellens webbsidor eller andra bokningssidor på nätet.)
Avbokningsvillkor
Rum kan avbokas senast 3 dagar innan ankomst. Avbokning efter det innebär full debitering.
Endast deltagande i Leninfesten
Ett begränsat antal biljetter till enbart festen för 450 kr går att köpa via Tickster.
OBS. Du som bokar rum på Gästis eller Havanna behöver inte köpa biljett.
PROGRAM LÖRDAG 15 NOVEMBER:
13.00 Prisutdelningsceremoni på Varbergs Teater med Lasse Diding som konferencier. Tal till Andreas Malm av 2024 års Leninpristagare Martin Hägglund och till Andi Olluri av 2024 års Robespierrepristagare Fanny Klang. Musik av KOFIA med George Totari i spetsen och Bosse Stenholm som kapellmästare.
15.15 Medlemsmöte för Jan Myrdalsällskapet på Varbergs Teater.
16.30 Öppet hus i Jan Myrdals och Gun Kessles arkiv och bibliotek på Snidaregatan 20.
18.00 Fest, middag och musikunderhållning på Gästis Kafé & Matsalar. KOFIA står för musiken även här och utlovar nytt KOFIA-material, lite grekiskt, lite Woody Guthrie och Bellman och kanske t.o.m. lite keltiskt!
Läs mer på Leninprisets hemsida!
JAN MYRDAL I PRESSEN
Det är spännande att se hur levande Jan Myrdal fortfarande är som referens i de mest olika sammanhang. Nedanstående tolv listade artiklar spänner över en tidsrymd av två månader och speglar väl denna bredd. Här finns en kortrecension av den nya engelska översättningen av Att sälja krig som margarin men för övrigt är det artiklar med annat fokus men med JM som referens på olika sätt.
Stikkan Ljunggren i Sydöstran är en Myrdalföljare av format och återkommer ofta till såväl Jan som föräldrarna Alva och Gunnar och hans varmaste sympatier är oftast för de senare.
I en längre intervju med Agneta Pleijel inför en polsk publik om PEN:s historia återkommer Pleijel till den djupa och söndrande konflikt som uppstod i Svenska PEN i samband med händelserna på Himmelska fridens torg 1989, där Jan Myrdal i efterhand också visade viss förståelse för de kinesiska myndigheternas agerande. Konflikten fick stor betydelse för PEN:s fortsatta arbete i Sverige.
I ytterligare två utländska artiklar från Norge respektive Island återkommer Jans namn i samband med kontroversiella ställningstaganden Jan gjort i internationella sammanhang. Här gäller det händelserna i Kampuchea respektive förhållningssättet till den aktiva islamismen där man påminner om Jans ställningstagande i Sverige gentemot den dödshotade Salman Rushdie.
I två recensioner apostroferas Jan för dels sitt intresse för klassisk pornografi dels för sin ständiga uppmaning ”att gå till läggen” och i samband med den amerikanska bästsäljarförfattaren Julia Quinns besök på årets Bokmässan med tema ”Kärlek och lust” var det hans uttryck ”tantsnusk” för kärleksromaner med fokus på kvinnlig sexualitet och njutning, som återigen blev aktuellt.
När Alva Myrdals gärning skildras av Soppteatern på Kulturhuset Stadsteatern blir Jan Myrdal återigen demonen som krossade mamma Alva på ålderns höst med sin Barndom.
Slutligen nämns Jan i en dödsruna om Rolf Hagel, som Jan lärde känna i Göteborgs kommunistkretsar på 50-talet. Hagel var 8 år yngre än Jan och blev sen i de olika brytningarna inom gamla SKP, den som starkast höll på Sovjetunionen i den ideologiska kampen mot Kina och maoismen. Jan blev maoismens portalfigur ända till slutet och Rolf Hagel ledare för det sista Sovjettrogna partiet i APK i Sverige.
Läs artiklarna här:
Tygodnik Powszechny 29 augusti
Svenska Dagbladet 12 september
RAPPORT FRÅN STYRELSEMÖTET 11 OKTOBER
Återigen var det dags för styrelsen att samlas i Varberg och det blev ett digert möte med rapporter och beslut präglade av den allt intensivare bredden och takten i vårt arbete. Vad gäller medlemsutveckling så kunde det konstateras att vi nu passerat 300 medlemmar vilket får ses som ett bra etappmål! Ekonomin är stabil och vi har dessutom ett kapital att användas till mer än det allra nödvändigaste. I väntan på att Gun Kessles och Jan Myrdals stiftelse bestämt sig gällande Gun Kessles konstsamlingar beslöt vi denna gång att använda en slant för att ge ut den av Anders Mård sammanställda Poeten Myrdal att vara klar till Leninprisutdelningen.
Vad gäller Guns konst hade vi planerat att till nästa års 100-årsjubileum ordna en utställning här i Varberg, men det känns nu en smula osäkert efter att det kommit nya bud från stiftelsen gällande köpet av Guns konst som ägs av dem.
Vi tog beslut om att delta i Bokmässan i Kungsbacka 25 oktober och på Arkivens Dag i Varberg 8 november och hoppas att det genererar intresse för vårt arbete och till bägge arrangemangen önskar vi alla medlemmar välkomna vilket vi också gör till det medlems- och informationsmöte som anordnas direkt efter Leninprisutdelningen på Varbergs teater den 15 november.
Alla gladdes över den nya fina informationsskylten på huset som nu kommit upp lagom till bibliotekets 10-årsjubileum och många varbergsbor och turister stannar och läser och många tittar också i det tillhörande bokskåpet från vilket det redan sålts mer än 25 böcker.
Elisabeth berättade om nya besök i biblioteket och att många i samband med dessa besök inte bara väljer att köpa den fina biblioteksboken och mängder av andra böcker utan då också väljer att bli medlemmar i sällskapet. Vår vice ordförande är sällskapets störste medlemsvärvare och bokförsäljare i kontakten med alla besökare.
Arbetet inför Jan Myrdals 100-årsdag fortskrider och styrelsens nye idéspruta och Myrdalianas redaktör den Stockholmsbaserade Anders Mård har även här tagit många initiativ. Vi hoppas således att hitta någon kunnig bibliotekarie till arbetet med färdigställandet av en fullständig bibliografi som avslutar arbetet med en tredje del som fortsättning på de två första som sträcker sig fram till 1990-talet. Därtill har Anders nu fått in en rad förslag till texter av Jan Myrdal avsedda för den antologi vi hoppas kunna ge ut 2027 i samarbete med Jans gamla huvudförlag Norstedts.
Utöver arbetet med kommande årgångar av Myrdaliana, färdigställandet av bibliografin, texturvalet till antologin och arbetet med firandet av Gun Kessle nästa år så har Anders Mård också utöver småskriften Poeten Myrdal även till nästa år planerat och till stora delar sammanställt en småskrift om Robespierre med dels en fyllig tidigare publicerad text av Jan, dels hela den borgerlighetens rättighetskatalog som kan hänföras till Robespierre och 1793. Till denna söker vi också en lagom lång kronologiskt biografisk text om Robespierre.
Som ni hör och märker så är engagemanget stort och diskussionerna på våra styrelsemöten livliga, men vi kan också konstatera att det på sistone förverkligats många förslag om aktiviteter och annat runt författaren Jan Myrdal.
Efter fyra timmars intensivt pokulerande tog vi ett break för att sen återsamlas hemma hos vice ordföranden Elisabeth som då bjöd på en gudomligt god kantarellsoppa som unisont uppskattades och då alldeles särskilt av kassören Robert Modigh som fyllde på sopptallriken tre gånger för att sen också avsluta med den lilla bottenskyla soppa som då återstod. Till denna fest utvecklade sig en livlig diskussion kring Jans generationsskildring Att bli och vara från 1956 som nu alla läst och hade synpunkter på. Den för dagen frånvarande Stig Thörnqvist hade sammanställt sina kritiska synpunkter skriftligt men även han föll sen till viss del in i hyllningskören från övriga styrelseledamöter gällande den lästa boken. I vilket fall tyckte alla att det på detta sätt var kul och givande att samlas kring en Myrdalbok som avslutning på ett styrelsemöte. Till nästa gång läser vi Jans succédramatik från det sena 60-talet, dvs Moraliteter och Garderingar.
INTERVJU MED JAN MYRDALSÄLLSKAPETS SEKRETERARE JANNIKA FAHLANDER SOM VARIT MEDLEM I SÄLLSKAPET SEDAN 2010
Berätta lite om dig själv!
– Urstockholmare som just fyllt 75 år och är alltså född 1950. Jag gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet och var nog en ganska duktig flicka. Var aldrig FNL-are men kom med i dåvarande KFML redan 1969 och lärde mig enormt mycket under de åren om politiskt arbete och tänkande. Det gällde att skilja på över- och underordnade motsättningar, något vi skolades i genom enhetsfrontsarbetet då vi lärde oss samarbeta med sossar och andra politiska konkurrenter. Jag kom med i distriktsstyrelsen i Stockholm samtidigt som jag efter gymnasiet pluggade sociologi, pedagogik och juridik. Skrev en tidstypisk uppsats om Astrid Lindgren som jag i tidens anda dissade hårt och som jag inte skulle vilja läsa om idag. Juridiken hade jag däremot stor nytta av senare i mitt yrkesliv när jag blev ombudsman och förhandlare för Handels.
– Samtidigt som jag 1979 och 1981 fick mina två barn så kom jag att jobba på Åhléns centrallager i 20 år från 1977. Där arbetade jag som truckinstruktör vilket var kul och extra viktigt för kvinnor och det fackliga engagemanget bara växte. När SKP dog runt 1980 gick jag istället med i Socialdemokraterna och blev 1997 ombudsman och så småningom förhandlare på central nivå. Jag kom förresten redan då att ofta besöka Varberg i förhandlingar när det blivit centrum för svensk skoindustri och handel med Nilsson Sko och Vagabond.
Vad har då Jan Myrdal betytt i ditt liv?
– Under tidigt 70-tal blev han ju enormt betydelsefull i mina politiska kretsar och hans skriftställningar först i Aftonbladet och sen i Folket i Bild blev en måsteläsning som alltid vidgade vyerna såväl politiskt som kulturellt. Det var främst dem jag läste och därutöver sen alla jag-böcker med Barndom som den första. Till dagens styrelsemöte har vi till vår läsecirkel i styrelsen läst 50-talsromanen Att bli och vara som visade sig vara en positiv överraskning som fint fångat tidsandan och atmosfären från det 50-tal jag minns från min barndom. Tänker nu läsa hans andra tidiga romaner medan den av alla andra hyllade Samtida bekännelser av en europeisk intellektuell aldrig fångade mig och inte ens blev utläst!
Nu är du sedan många år med i styrelsen för sällskapet och jobbar då också aktivt med Jan Myrdals och Gun Kessles arkiv och bibliotek som det nu heter och till det finns väl också en särskild bakgrund?
– Ja, min mamma var bibliotekarie och böcker har alltid varit viktiga. På Gnistans redaktion på Nybrogatan blev jag ansvarig för att sortera deras böcker och bygga upp det lilla biblioteket. När jag sen komma att jobba centralt inom Handels så hade vi ett långvarigt samarbete mad Jan Myrdals och Gun Kessles nära vän Svenolle, dvs konstnären Sven-Olof Ehrén som bland annat gjort ett porträtt av Jan som hänger på väggen i Jans gamla arbetsrum i Varberg och även ett fint omslag till Jans tidiga roman Jubelvår från 1955. Han gjorde sedan konst åt Handels under många år som skänktes till medlemmarna.
Du är ju som sagt idag faktiskt 75 år men ser minst 15 år yngre ut och verkar hålla dig i form på alla möjliga sätt?
– Japp, jag har mycket att stå i med barnbarn och hundar och försöker väl dessutom hänga med i samhällsdebatten där det här engagemanget i Jan Myrdalsällskapet blivit en viktig del.
REDAKTION
Redaktör: Lasse Diding
Redaktionssekreterare: Gustaf Erling
Kontakt: styrelsen@janmyrdalsallskapet.se
BLI SKRIBENT I NYHETSBREVET
Detta nyhetsbrev har till övervägande del författats av sällskapets ordförande Lasse Diding, men vi ser gärna att fler är med och bidrar med artiklar framöver. Är du intresserad av att medverka i kommande nyhetsbrev? Kontakta oss på styrelsen@janmyrdalsallskapet.se
GLÖM INTE MEDLEMSAVGIFTEN FÖR 2025!
Glöm inte att förnya ditt medlemskap i Jan Myrdalsällskapet via
Swish 123 209 2476 eller Bankgiro 857-1671.
Medlemsavgift 2025 är 275 kronor/år, 150 kronor/år för studerande, arbetslösa och pensionärer. Stödmedlemskap: 500 kronor/år eller mer. Mejla samtidigt namn och adress till info@janmyrdalsallskapet.se
ERBJUDANDE TILL NYA MEDLEMMAR: För 100 kronor blir du som ny medlem för resten av år 2025 välkomnad till Jan Myrdalsällskapet.
Glöm inte den ständigt pågående Biblioteksinsamlingen som oavkortat går till kostnader för själva boksamlingen. Vi låter till exempel restaurera äldre böcker och behöver ny teknisk utrustning för digitalisering av hela arkivet och biblioteket. Teckna dig gärna för en månatlig eller årlig summa! Se bankgironummer ovan.