SENASTE NYTT OM JAN MYRDAL OCH JAN MYRDALSÄLLSKAPET
Vänner och medlemmar av Jan Myrdalsällskapet
I detta rekordlånga nyhetsbrev kan du bland mycket annat läsa om den kommande boken med Gun Kessles konst, den stundande biblioteksdagen i Varberg 19 juli, nya arkivfynd, årsstämman 18 april och mycket, mycket mer.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
- Glöm inte medlemsavgiften för 2026!
- För att inte missa några nyhetsbrev, lägg till vår mejladress som kontakt!
- Välkommen till biblioteksdagen 19 juli i Varberg! Den kvinnliga konsten i fokus – föreläsningar om Gun Kessle 100 år och Hilma af Klint!
- Ny samlingsvolym med Gun Kessles konst – fem decennier av resande konstnärskap
- UR ARKIVET: Vem vill ha Jan Myrdals kattungar?
- Tack Jan Arvid Götesson som löste gåtan!
- Bittan var Maj-Britt från Vårat gäng
- Konstgåvor till biblioteket från Lars Andersson och Peter Kadhammar
- UR ARKIVET: A:lfr-d V:stl-nd bjuder in Jan Myrdal till demonstration i Grönköping
- Hjälp oss köpa en ny laserskrivare!
- Jan Myrdalsällskapets Anders Mård invald i styrelsen för De litterära sällskapen i Sverige
- Jan Myrdal i pressen 11 mars till 5 maj 2026 – JM ständig referens i svensk kulturdebatt
- UR ARKIVET: Vilken är bilmodellen Jan Myrdal rattade 1947?
- Rapport från livlig och engagerad årsstämma
- Inga skandaler på stämmans eftersits
- LÄS OM ALLT SÄLLSKAPET GJORT DET SENASTE ÅRET! Verksamhetsberättelse Jan Myrdalsällskapet 26 april 2025 – 18 april 2026.
- Min väg till läsning och ett medvetande – Intervju med styrelsens Jan Bergsten
- Allt fler besöker vårt bibliotek!
- Myrdal i Paris – ett resebrev från sällskapets yngste medlem Luka Nikolic, 16 år
- UR ARKIVET: Den självmedvetne Jan Myrdal – Ulf Sveningsons Myrdalkarikatyr i GP 1995
- Rensade rabatter och ordning bland böckerna – hårt slit för medlemmarna på sällskapets lyckade arbetsdagar i biblioteket 4-5 maj!
- Köp våra nyutkomna böcker: Myrdaliana 2 och Poeten Myrdal!
- Köp en biblioteksmugg eller annan spännande Myrdal-merch i vår webbutik!
- Vi vill ha fler skribenter till vårt nyhetsbrev!
- Förlåt att vi tjatar, men glöm inte medlemsavgiften för 2026!
GLÖM INTE MEDLEMSAVGIFTEN FÖR 2026!
Glöm inte att förnya ditt medlemskap i Jan Myrdalsällskapet via
Swish 123 209 2476 eller Bankgiro 857-1671.
Medlemsavgift 2026 är 275 kronor/år, 150 kronor/år för studerande, arbetslösa och pensionärer. Stödmedlemskap: 500 kronor/år eller mer. Mejla samtidigt namn och adress till info@janmyrdalsallskapet.se
Glöm inte den ständigt pågående Biblioteksinsamlingen som oavkortat går till kostnader för själva boksamlingen. Vi låter till exempel restaurera äldre böcker och behöver ny teknisk utrustning för digitalisering av hela arkivet och biblioteket. Teckna dig gärna för en månatlig eller årlig summa! Se bankgironummer ovan.
FÖR ATT INTE MISSA NÅGRA NYHETSBREV, LÄGG TILL VÅR MEJLADRESS SOM KONTAKT!
Ni är många som läser vårt nyhetsbrev och det är också jättekul att många hör av sig med frågor, rättelser och glada tillrop. Men vi kämpar på med att nå ut till ännu fler!
För en del av våra prenumeranter kan nyhetsbrevet ibland hamna bland skräpposten eller automatiskt sorteras bort till mejlkontots speciella mappar för kampanjer eller liknande. Många vittjar sällan dessa avlägsna utposter av inkorgen och nyhetbrevet kan då förbli oläst. Ett tips vi har för att undvika detta är att genast lägga till info@janmyrdalsallskapet.se som kontakt i din mejl för att säkerställa att nyhetsbreven inte hamnar fel.
Tipsa gärna andra medlemmar om detta och tipsa också gärna andra som du tror skulle kunna vara intresserade om att anmäla sig till nyhetsbrevet. (Och bli medlemmar såklart.) Anmälningsformulär finns här.
Om du skulle ha missat att få något utskick så finns alltid samtliga nyhetsbrev att läsa på hemsidan.
/Redaktionen
VÄLKOMMEN TILL BIBLIOTEKSDAGEN 19 JULI I VARBERG! DEN KVINNLIGA KONSTEN I FOKUS – FÖRELÄSNINGAR OM GUN KESSLE 100 ÅR OCH HILMA AF KLINT!
Söndag 19 juli är det återigen dags för den årligen återkommande festdagen i trädgården till Jan Myrdals och Gun Kessles arkiv och bibliotek. Vi startar kl. 16 och likt förra året bjuder dagen på föreläsningar, livemusik, öppet hus i biblioteket, grillkorv, dryck och fika.
I år skulle Jan Myrdal fyllt 99 år den 19 juli, men under hela 2026 uppmärksammar vi Gun Kessle som i år skulle fyllt 100 år 15 juni. Årets biblioteksdag blir därför också en releasefest för den bok med Gun Kessles konst som sällskapet nu ger ut och som du kan läsa mer om under nästa rubrik. Redaktionsgruppen är på plats för att presentera boken.
Vi är mycket glada att kunna välkomna konstnären och grafikern Ulla Wennberg, som kommer att tala om Gun Kessle. Ulla Wennberg är utbildad vid Gerlesborgsskolan, Konsthögskolan och Stockholms universitet och har i sin verksamhet som konstnär sedan 1970-talet bland annat använt sig av träsnitt, linoleumsnitt, tusch och akvarell. Hon finns representerad hos såväl många kommuner och landsting som på några av våra tyngsta museer för konst.

Men konsttemat slutar inte där utan även Ida Therén är på plats för att tala om sin nyutkomna bok Det osynliga templet – en vision om Hilma af Klint. Ida Therén är författare och kulturkritiker. Hon debuterade med romanen Att omfamna ett vattenfall (2020) och rör sig ofta i gränslandet mellan konst, idéhistoria och existentiella frågor. I Det osynliga templet skildras några avgörande skeenden i Hilma af Klints liv. Romanen väver samman frågor om konst, tro, skapande och vad det innebär att arbeta i riktning mot något som ännu inte har ett språk.

Dörrarna till Jan Myrdals och Gun Kessles arkiv och bibliotek står givetvis öppna för dig som vill ta del av de verk av Gun Kessle som hänger där och förstås även titta på alla övriga samlingar.
Vi hoppas på strålande väder och en lika lyckad och välbesökt biblioteksdag som förra året. Varmt välkomna!
/Styrelsen

NY SAMLINGSVOLYM MED GUN KESSLES KONST – FEM DECENNIER AV RESANDE KONSTNÄRSKAP
I början av sommaren kommer den: den stora boken med Gun Kessles konst! Arbetet med den 152 sidor tjocka monografin är nu inne i sitt slutskede.
Här kommer att finnas allt från oljemålningar till teckningar, från Afghanistan till Mexiko och till Fagervik. Bredden är imponerande och det är tydligt att Kessles verk utgör en om inte bortglömd, så i alla fall en mindre uppmärksammad del av 1900-talets svenska konst.
Med ETT RESANDE KONSTNÄRSLIV ser Jan Myrdalsällskapet till att ge Gun Kessle den plats i konsthistorien som hon förtjänar.

I sällskapets årsbok Myrdaliana 2026 kommer vi naturligtvis också att uppmärksamma Gun Kessle, som skulle ha fyllt hundra år i år. Där kommer en del av hennes texter i skilda ämnen publiceras. Och mer finns på lut.
Festlig bokpresentation äger rum på den årliga biblioteksdagen den 19 juli 2026 på Jan Myrdals och Gun Kessles arkiv och bibliotek i Varberg. Missa inte detta!
Redan nu kan du som medlem eller läsare av nyhetsbrevet teckna dig för ett exemplar av boken och hämta den på biblioteksdagen. Priset är ännu inte bestämt men en förhandsbeställning ger dig ett pris som är garanterat lägst. Frakt tillkommer om du vill ha boken skickad.
Skicka din intresseanmälan till kesslebok@janmyrdalsallskapet.se
/Anders Mård

UR ARKIVET: VEM VILL HA JAN MYRDALS KATTUNGAR?

Tidningen är FiB/K, men nr och år är okänt. Någon som vet?

/Benny Larsson
TACK JAN ARVID GÖTESSON SOM LÖSTE GÅTAN!
I förra nyhetsbrevet saknade vi uppgifter om det gulnade tidningsklippet om JM i Asien. Stort tack till Jan Arvid Götesson som nu försett Jan Myrdals och Gun Kessles personarkiv med information om att klippet är från Arbetartidningen 15 juli 1961.
/Benny Larsson
BITTAN VAR MAJ-BRITT FRÅN VÅRAT GÄNG
Vem var hon, flickan som skrev en dikt till Jan Myrdal, flickan som betydde mycket för honom under 1944. Vi nämnde henne i det förra nyhetsbrevet. Här är lite mera kött på benen.
Hon kallades för Bittan och i När morgondagarna sjöng lämnar författaren en del ledtrådar. Namnet är Maj-Britt, jämnårig med Jan (plus eller minus ett år), hon bor med sina föräldrar på Levertinsgatan i stadsdelen Kristineberg i Stockholm och hon är med i Vårat gäng. Myrdal tycker att hon sjunger bra.

Vårat gäng var en sorts underhållningskollektiv som startades 1938/39 av två på sin tid mycket kända barnfilmstjärnor: Åke Johansson (1925–2015) och Kajan Hjelm (1928–1983) och som fick många senare välkända artister som medlemmar. Till exempel Sångerskan Brita Borg (1926–2010), Tosse Bark (1923–1995), trumpetaren Leppe Sundevall (1927–2009) och så förstås Alice Babs som anförde gänget från 1942. Verksamheten avvecklades 1948 men deltagarna gjorde många uppskattade återföreningar.
I den ”officiella” medlemsförteckningen finns en Maj-Britt och en Britt. Ingen av dessa verkar ha bott på Levertinsgatan under 1944. Eventuellt finns också ännu en Maj-Britt med bland de misstänkta.

Troligen är Bittan identisk med Maj-Britt Schjaerff, född 1927, medlem i Vårat gäng redan 1939. Uppgifterna som finns på till exempel Wikipedia stämmer inte riktigt med kyrkböckerna. Vi har låtit AI jämföra de få bilder som finns med det bild Myrdal fick, och får instämmande för teorin.
Maj-Britt Nilsson hade en viss karriär som skådespelerska och sångerska, flyttade under 1950-talet till Danmark och gifte sig och tog det nya efternamnet. Eventuellt återkom hon till den svenska revyscenen på 60-talet, namnet förekommer i en del annonser, men det är inte helt säkert. Det verkar som om hon ibland förväxlas med den mer kända skådespelerskan Maj-Britt Nilsson (1924–2006).

Den som vet mer får gärna höra sig till Jan Myrdalsällskapet. Är vi fel ute så gör vi självfallet rättelse.
/Anders Mård
KONSTGÅVOR TILL BIBLIOTEKET FRÅN LARS ANDERSSON OCH PETER KADHAMMAR
Från mycket tidiga år levde, reste, skrev och verkade Jan samman med konstnärsvänner. Därtill kan man nog säga att hans kärlek till konsten och tankar kring konstnärskapet i nästan lika hög grad kretsade kring bilder som kring texter.
Det är också så att Jan Myrdals och Gun Kessles arkiv och bibliotek inte tar emot bokgåvor av något slag då själva poängen med biblioteket är att det helt ska spegla Jans läsning och Jan och Guns boksamlande.
När vi därför senaste månaden fått två olika tavlor som givarna tänkt skulle kunna passa i biblioteket så har jag på eget bevåg tagit emot dem tillsvidare, men självklart måste styrelsen ta ett beslut i såväl dessa två fall som ett principbeslut i frågan.
Den ena tavlan skänktes vid en genomresa till Varberg av författaren Peter Kadhammar och är ett verk av Jans tidigare svåger, författaren, målaren och Aftonbladskolumnisten Bosse Gustafsson som tidigt gick bort och som Jan skrivit flera texter om och bland annat använt som exempel på att begåvning inte alltid är allt utan långt viktigare är förstås vad man gör med den. Jan satte Bosse högre som författare än som målare och allra högst satte han debutromanen Kasta sten från 1960, där huvudpersonen allmänt ansågs vara just Jan Myrdal. Detta porträtt av Jan är för övrigt både rimligt, spännande och lärorikt att jämföra med den bild Jan ger av sig själv i många av breven utgivna i De hemliga breven.
Så här ser tavlan från tidigt 60-tal ut som Peter Kadhammar skänkt.


Den andra tavlan med motiv från Luberondalen i Provence är målad av Harry Moberg och skänkt av författaren och mångårige Myrdalläsaren Lars Andersson i samband med ett besök jag gjorde hos honom i Sunne när han ville göra sig av med delar av sitt bibliotek. Enligt vad Lars hört så kamperade Jan och Harry tillsammans i Spanien på 50-talet och kanske kan någon läsare här berätta mer initierat om detta och om både Harry Moberg och Bosse Gustafsson som målare? Så här ser i alla fall den skänkta Mobergtavlan ut i knät på givaren Lars A, som på baksidan också skickat med en hälsning till sällskapet!
/Lasse Diding



UR ARKIVET: A:LFR-D V:STL-ND BJUDER IN JAN MYRDAL TILL DEMONSTRATION I GRÖNKÖPING

Bakom signaturen A:lfr-d V:stl-nd, den fiktiva poeten i Grönköpings Veckoblad, finns en rad kända namn. Bland annat Nils Hasselskog och Gunnar Ekelöf. Signaturen A:lfr-d V:stl-nd kom att användas av många skribenter i Grönköpings Veckoblad. Exakt vad som skrevs av vem är svårt att veta.
Då detta brev anlände till Myrdal 1966 var Yngve Kernell chefredaktör. Okänt om Jan svarade på brevet eller om det publicerades i tidningen. Om någon av nyhetsbrevets många uppmärksamma läsare har mer information tas sådan tacksamt emot!
/Benny Larsson
HJÄLP OSS KÖPA EN NY LASERSKRIVARE!
Först och främst ett stort tack till alla som sedan det senaste nyhetsbrevet bidragit till inköpet av den arkmatade skanner som redan hunnit gå glödhet när otaliga Jan Myrdal-texter redan skannats in till den antologi som ska komma ut jubileumsåret 2027!
Nu startar vi en ny insamling där du kan öronmärka din insättning till biblioteksinsamlingen för inköp av en ny skrivare. En modern laserskrivare och tillika kopiator med tonerkassett behövs nu för att kunna hjälpa forskare och besökare i biblioteket. Vi kommer att kopiera både ur böcker och arkivhandlingar.
Sätt in ditt bidrag och märk inbetalningen ”Skrivare”. Alla tillskott, stora som små, är väldigt välkomna!
Swish 123 209 2476 eller Bankgiro 857-1671.

JAN MYRDALSÄLLSKAPETS ANDERS MÅRD INVALD I STYRELSEN FÖR DE LITTERÄRA SÄLLSKAPEN I SVERIGE
Jan Myrdalsällskapets styrelseledamot Anders Mård har tagit sig an ännu ett litterärt styrelseuppdrag. Han är nu ledamot av DELS eller De litterära sällskapen i Sveriges styrelse. DELS är en gemensam förening för mer än 150 litterära sällskap, varav Jan Myrdalsällskapet är ett.
De litterära sällskapen är en del av det litterära gräsrotssverige, författarskap hålls aktuella och blir inte bortglömda, folkbildning är hela tiden i fokus.
Läs mer på DELS hemsida.

JAN MYRDAL I PRESSEN 11 MARS TILL 5 MAJ 2026 – JM STÄNDIG REFERENS I SVENSK KULTURDEBATT
Jan Myrdal har figurerat i media på följande sätt sedan sist.
I en text på haber.dk 11 mars skriver Abdullah Gürgün om hur en inbjudan till releasen av den på Oktoberförlaget nyutkomna boken Imperialismen idag – en marxistisk analys av läget i världen från gamle vännen Per Åke Lindblom öppnar dörren till gamla minnen från 70-talets vänsterkretsar, där Jan Myrdal benämns som ”faderideologen”.
I Göteborgs-Posten 13 mars kåserar Kristian Wedel kring varför statyn Poseidon bytte namn från det ursprungliga projektnamnet Neptunus. När han kommer in på att upphovsmannen Carl Milles nazism inte bör leda till att hans offentliga konstverk rensas bort så nämns Jan Myrdal som ett av exemplen på författare vars böcker heller inte bör rensas ut från biblioteken trots sina upphovsmäns stöd till diktaturer.

Karin Thunberg nämner i sin krönika i Svenska Dagbladet 15 mars, om en känslosam städning av ett vindsförråd, att Jan Myrdal är en av de som figurerar i hennes aktuella pjäs Skvallerdrottningen.
I en ledare i Arbetarbladet 16 mars blir JM:s myntande av begreppet ”tantsnusk” återigen aktualiserat när Lovisa Arvidsson anser att ”Alla Jan Myrdal-män som garvar åt chicklit, tantsnusk och romance kan stoppa upp sina epitet varhelst de vill.”
På Göteborgs-Postens ledarsida 23 mars tycker gästkolumnisten Per Gudmundson att det ligger något i Jan Myrdals sägning att det ibland var nödvändigt att byta uppfattning för att behålla sin ståndpunkt.
I Sydsvenskan 26 mars recenserar Ann-Sofi Ljung Svensson Lukas Moodyssons nya roman Rebellerna och Jan Myrdal nämns som en av de tidstypiska referenser Moodysson använder i sin skildring av den revolutionära maoistiska ”Rebellrörelsen” 1968.
I The Hindu Business Line 29 mars recenseras boken Speaking of History och Jan Myrdals varning om att ”Många auktoritativa böcker avslöjar mer om det samhälle som producerade dem än om de kulturer de påstår sig beskriva” citeras. (Citat översatt från engelska.)

I Neue Zürcher Zeitung 2 april kan den som är prenumerant läsa ett omnämnande av JM som börjar med ”Der schwedische Schriftsteller Jan Myrdal, der bereits das Terrorregime von Pol Pot in Kambodscha unterstützt hatte, lobte die Fatwa als …”
I Arbetarbladet 3 april flaggas för att Göran Greider i podden Veckans vänster bjuder på några ord av Jan Myrdal. Lyssna på avsnittet här!
På alba.nu 5 april recenserar Christian Munthe Moodyssons Rebellerna och konstaterar att bokens huvudperson inte har mycket till övers för Jan Myrdal.
En artikel på hemtrevligt.se 5 april om leksaker för vuxna illustreras bland annat av en bild på Jan Myrdal i full färd med att bygga Eiffeltornet i Meccano. Bilden kan vi av upphovsrättsliga skäl inte återge i vår pdf av artikeln, men artikel med alla bilder finns här. Och det färdiga tornet finns förstås att beskåda i Jan Myrdals och Gun Kessles arkiv och bibliotek i Varberg.

I en artikel i Svenska Dagbladet 5 april om Sveriges relation till Kuba intervjuas eldsjälarna i Svensk-kubanska föreningen Zoltan Tiroler och Mats Werning. Jan Myrdal nämns som en av grundarna av föreningen 1966.
På boborg.se kom 9 april sent omsider ytterligare en av de få recensionerna av Lars Åke Augustssons bok Revolutionära föreställningar hos en europeisk intellektuell – om Jan Myrdal, utgiven 2024.
I en artikel med titeln ”Varför älskar kultureliten sina egna svek?” på den högerextrema sajten Vårdkasen 10 april sammanfattar skribenten Dan Eriksson väldigt kort Jan Myrdals gärning i starkt negativa ordalag.
I Dagens ETC 17 april skriver Martin Aagård om Lena Andersson och hänvisar då till Andres Lokkos tidigare konstaterande i samma tidning att Lena Andersson allt mer påminner om Jan Myrdal.
/Gustaf Erling

UR ARKIVET: VILKEN ÄR BILMODELLEN JAN MYRDAL RATTADE 1947?

Bilden av Jan bakom ratten är från Urshult 1947. Vilken är bilmodellen?
/Benny Larsson
RAPPORT FRÅN LIVLIG OCH ENGAGERAD ÅRSSTÄMMA
Lördagen 18 april hade sällskapet kallat till årsstämma som ägde rum på Hotell Gästis i Varberg. Stämman föregicks av den gamla styrelsens sista möte som flöt på helt programenligt. Till stämman hade ett 25-tal medlemmar slutit upp och som vanligt hade vi hjälp av en utomstående erfaren mötesordförande, denna gång i form av Janne Strömqvist från Göteborg som med van hand lotsade mötet framgångsrikt i hamn. Förutom själva mötesförhandlingarna enligt i förväg utgiven dagordning beslöts att som extranummer delge de närvarande några för sällskapet välkomna men i förväg icke presenterade nyheter och överraskningar.

Först ut var sällskapets bara timman senare nyvalde sekreterare och primus motor för våra publika skrifter, Anders Mård. Han kunde nu ge en delrapport över arbetet med den bilderbok som på förslag av sällskapets yngste medlem Luka Nikolic, snart utkommer i A4-format inom hårda pärmar. Det blir en vacker bilderbok med tonvikt på att ge ett representativt urval av Gun Kessles arbete inom olika genrer förutom fotografi. Det senare kommer så småningom att redovisas i ett annat större och helt självständigt arbete signerat de exceptionellt uthålliga och produktiva redaktörerna Magnusson och Grönberg som under lång tid gett ut liknande monumentalverk inom ramen för sitt arbete med kulturtidskriften OEI. Anders kunde till mötesdeltagarnas odelade entusiasm överskådligt ge en förhandstitt i det manuskript han och Luka sammanställt som kommer att vara helt klart till Gun Kessles 100-årsdag och således också finnas tillgängligt 19 juli på vår traditionella sommarträff. Det kommer att bli en mycket vacker volym väl värd föremålet för denna sällskapets hyllning.


Själva årsmötet gick sen snabbt och utan större mankemang och inför valet av ny styrelse hade vår mångåriga sekreterare Jannika Fahlander valt att avgå för att ta ett steg tillbaka och framdeles bli suppleant och hennes sekreterargärning tas nu över av nyvalde ordinarie medlemmen Anders Mård. Ett jättetack till Jannika för hennes hängivna arbete uttalades och det samma uttalades till Stig Thörnqvist som efter åren i styrelsen nu också förärades en blomsterkvast tillsammans med ett unisont och djupt känt tack för hans mångåriga engagemang i sällskapet. Ny i styrelsen blev också Petter Malmberg från Malmö som är samma person som åtagit sig att till nästa år få klart den bibliografi över Jans alla texter som förgåtts av två hittills utgivna försök på det bibliografiska området från 1975 respektive 1993 och som alltså nu äntligen ska bli helt klart till Jans 100-årsdag 2027!


Till de församlade medlemmarnas glädje kunde vi sen via verksamhetsberättelsen över det gångna året stolta se tillbaka på ett vidunderligt aktivt år för vårt litterära sällskap och därtill anta en visionär plan för det kommande jubileumsåret med minst lika stora förväntningar på att sätta Jan Myrdal och Gun Kessle där de hör hemma, nämligen i kulturdebattens epicentrum. Alla medlemmar har visserligen redan inför stämman haft möjlighet att ta del av verksamhetsberättelsen men då det är lätt att bara flyktigt kasta ett öga på stämmodokument av olika slag så har vi i detta nyhetsbrev låtit publicera verksamhetsberättelsen igen och då som en egen artikel om allt som faktiskt blivit gjort!
Enda större skiljefrågan på denna stämma kom under punkten övriga frågor där undertecknad fick sig en rejäl avhyvling för sitt påstående i förra nyhetsbrevet om att förra årets mottagare av Jan Myrdals stora pris – Leninpriset, humanekologen Andreas Malm, väl rymdes inom den solfjäder av åsikter och ställningstaganden Jan själv brukade hänvisa till när han såg tillbaka på tidigare pristagare med delvis olika värdegrunder och konträra åsikter. Enligt medlemmarna Eva Myrdal och Hashim al-Malki är Andreas Malm på grund av sina uttalanden och skriverier i samband med NATO:s Libyeninsats för 15 år sedan en pristagare som inte ryms inom samma antiimperialistiska vänster som den Jan Myrdal med sin gärning representerade utan istället en representant för ett slags ockupationsvänster av föraktligt slag. Jag förklarade mig då tafatt med att jag menat att detta politiska klavertramp av Andreas Malm överflyglades av hans gärning som antiimperialist såväl före som efter Libyenkriget och att han dessutom gjort självkritik för denna sin felbedömning. En livlig diskussion uppstod och vilket beslut mötet vidtog är vid denna upplaga av nyhetsbrevet ännu inte klart då ett protokoll från årsstämman ännu inte är helt färdigt. Jag väntar med spänning på vilka åtgärder som bör vidtas mot denna min självsvåldiga förlöpning att uttala mig i frågan i förra nyhetsbrevet. Mötet betonade sen vikten av att sällskapet i vart fall inte har ansvar för pristagarnas åsiktsvandel då dessa väljs enkom av undertecknad och icke av sällskapets styrelse. Till min glädje tror jag dock att såväl Eva som Hashim nappade på mitt förslag om att skriva en artikel i polemik mot Andreas Malms Libyenställningstaganden för publicering i Folket i Bild för att på detta sätt få Andreas att offentligt tvätta sin smutsiga åsiktsbildning än en gång. Jag har redan förvarnat Andreas om detta och han sa sig med glädje se fram emot denna debatt.

Efter stämmans avslutning så fick jag tillfälle att glädja de närvarande med att berätta om den lyckade utflykten till Lund där advokaten och medlemmen Anders Runebjer tillsammans med mig lyckades återbörda de sedan länge utlånade anteckningsböckerna från Jan Myrdals och Gun Kessles vistelse i byn Liu Lin från 60-talets början, dit de här hemma, nämligen i Jan Myrdals och Gun Kessles arkiv och bibliotek. Den utdragna konflikten i denna fråga visade sig till slut närmast vara något av ett fatalt missförstånd som nu kunde redas ut till allas belåtenhet.


Utöver detta kunde sen två inköp som sällskapet gjort på nätauktion visas upp. Det gällde dels en på mystisk grund från biblioteket bortsprungen konstmapp och därtill originalmanuskriptet till Jans 50-talsroman Badrumskranen. Det maskinskrivna manuskriptet som inhandlats för 6000 kronor kunde nu vandra hand ur hand bland den församlade menigheten för att sen tas om hand av vår nu lättat lycklige arkivarie Benny Larsson som i styrelsen är den som närmast och djupast har överblick över allt som finns och bör finnas i vårt arkiv.

Som avslutning på stämman redogjorde undertecknad för hela debatten om De hemliga breven som nu pågått i flera år med hela tiden nya debattinlägg från såväl de ursprungliga kombattanterna Bosse Lindquist, Janken Myrdal och Kaj Fölster, som mina och andras olika försvar för Jans position i detta bråk. Jankens et consortes senaste 60-sidiga generalangrepp på lögnaren Lasse Diding i tidskriften Folkvett i höstas har gått spårlöst förbi i offentligheten men jag vidhöll med skärpa vikten av att ändå svara på angreppen för att ge framtida historieskrivare en så allsidig bild som bara är möjlig. Kampen om kulturen och historieskrivningen om den var för övrigt mycket central också för själva föremålet för denna debatt, Jan Myrdal.

Efter två timmars pokulerande och debatterande kunde mötesordföranden Janne Strömqvist tacka för en stämma genomförd med såväl heligt engagemang som mycket gott humör och vad mer kan begäras av ett litterärt sällskaps årsstämma.
/Lasse Diding
INGA SKANDALER PÅ STÄMMANS EFTERSITS
Inga glas krossades på kvällen efter dagens möte! Lugnt och sansat intog de övernattande styrelsemedlemmarna en enkel måltid i biblioteket. Eva Myrdal och Hashim al-Malki kom förbi en stund och vi som satt vid bordet fick en intressant reseberättelse från en resa som de nyligen gjort till Irak. De berättade inte bara om platser de besökt utan även om det politiska läget i landet. Det var intressant och givande, nu när media endast fokuserar på Iran och Trumps förehavanden.
/Elisabeth Hallin

LÄS OM ALLT SÄLLSKAPET GJORT DET SENASTE ÅRET! VERKSAMHETSBERÄTTELSE JAN MYRDALSÄLLSKAPET 26 APRIL 2025 – 18 APRIL 2026.
Jan Myrdals och Gun Kessles arkiv och bibliotek
Styrelsen har beslutat att Jan Myrdalbiblioteket byter namn till ”Jan Myrdals och Gun Kessles arkiv och bibliotek”. Under mer än 50 år samarbetade Jan Myrdal och Gun Kessle såväl politiskt som konstnärligt. Under 2008 togs initiativ till att flytta deras stora bibliotek från Skinnskatteberg till Varberg. Här finns också ett stort urval av Gun Kessles fotografier, målningar och grafiska tryck. Gun Kessle, född 1926, dog 2007 och blev 81 år gammal. Jan Myrdal, född 1927, dog 2020 93 år gammal. Jan Myrdals och Gun Kessles arkiv och bibliotek är ett av Sveriges största privata bibliotek och rymmer ca 50 000 volymer. En tredjedel av böckerna finns inte på något annat svenskt bibliotek, en femtedel inte heller i Europa och många av böckerna finns bara på biblioteket i Varberg.
Ett nytillskott till biblioteket är manuset till Jan Myrdals Badrumskranen, inköpt av Lasse Diding på auktion. Boken gavs ut 1957 på Tidens förlag. En informationsskylt och ett bokskåp har satts upp på huset mot Snidaregatan. I bokskåpet finns böcker att få och köpa. Solskyddsfilm har satts upp på alla fönster på översta våningen. Detta för att skydda böcker och övriga föremål från UV-strålar.
Arbetet i biblioteket
Det behövs fortfarande hjälp med katalogisering och scanning. Under verksamhetsåret har följande arbete genomförts. Arkivarbete vid 10 tillfällen, katalogisering vid 3 tillfällen och scanningsarbete vid 4. Arkivet har nu börjat förtecknas och rapportering sker till Hallands regionarkiv. Utöver detta har en arbetsdag genomförts med både arbete med biblioteket, men även städning och arbete i trädgården. Sällskapet har kommit i kontakt med en bokbindare, Mikaela Backman, som är intresserad av att ta sig an biblioteket.
Besök i biblioteket
Fram till 31 december -25 har det varit 47 guidade besök. Under 2026 fram till mars ca ett besök i veckan. Större grupper har varit fem stycken. Bland annat en grupp på 40 personer från Ringhals. Guidningen skedde på engelska då flera var från andra länder. 5 besök av författare. 10 forskarbesök. 2 bokcirklar. En del av besökarna har också övernattat.
Bokutgivning
Myrdaliana årgång 2 2025 är utgiven av Jan Myrdalsällskapet i samarbete med Förlagshuset Strindberg & Co och Samtida förlag. Anders Mård är redaktör för Sällskapets förläggar-verksamhet och har varit ansvarig för framtagandet och innehållet. Sällskapet har inte avsatt pengar för utgivningen, utan den bekostas på annat sätt.
Jan Myrdalsällskapet har beslutat att ge ut en serie småskrifter. Poeten Myrdal är den första i raden. Anders Mård har sammanställt ett urval av Jan Myrdals publicerade och opublicerade dikter, som nu ges ut i en egen skrift.
Gun Kessles 100 år 2026
I samband med Gun Kessles 100 årsdag i juni har styrelsen beslutat att ge ut en skrift om hennes konst. Idén kom från Luka Nicolic som inbjöds till ett styrelsemöte, där han presenterade sitt förslag. Luka kommer att tillsammans med Anders Mård och Benny Larsson att ta fram en skrift med ett urval av Guns konst och med en presentation av Gun Kessle och hennes konstnärskap.
Anders Mård håller på att göra en sammanställning av Gun Kessles minnesanteckningar.
Jan Myrdal 100 år 2027
Inför Jan Myrdals 100-årsdag 19 juli 2027 har styrelsen beslutat att ge Petter Malmberg i uppdrag att göra en bibliografi över Jan Myrdal. Beslut har också tagits att göra en antologi över Jan Myrdal, med Celanders förlag som utgivare.
Ekonomi
Sällskapet har haft en stabil utveckling där antalet medlemmar översteg 300 vid årsskiftet 25/26. Även biblioteksinsamlingen har ökat något fram till årsskiftet. Detta är glädjande då Sällskapet är beroende av medlemsavgifter och bidrag från medlemmar. En kostnad som ökat är posten ”inköp för försäljning” som är inköp av t-shirts, tryckning av Poeten Myrdal och inköp av 10 ex av Selling War. Denna kostnad kommer förhoppningsvis att över tid förvandlas till en intäkt.
Biblioteksdagen den 19 juli
Trots att det var Jan Myrdals 98-årsdag var det Gun Kessle som stod i centrum. Konsthistorikern och konstnären Peter Ekström var huvudtalare och utgick från sin nya bok Andra sätt att se på konst. I boken tar han upp Gun Kessles hela konstnärskap som målare, grafiker, fotograf och illustratör. Peter guidade också alla intresserade runt i biblioteket, där många av Guns tidigare målningar hänger. Därefter samtalade Per Arne Skansen med den indiske förläggaren Subrata Das. Han har tidigare gett ut originalutgåvan av Jan Myrdals bok från 2011, Röd stjärna över Indien. Reflektioner när jordens fördömda reser sig. Nu var han här för att presentera sin utgivning av Sälja krig som margarin på engelska. Det är ett praktverk av Jan Myrdal med politiska affischer. Det blev en mycket lyckad dag, solen sken, sallad, grillade wienerkorv och tårtor serverades till över 80 personer som besökte biblioteksdagen.
Minnesdag den 9 augusti Gustafs Säterbygdens församling
Den 9 augusti samlades vi i kapellet vid gravplatsen där Jan och Gun ligger begravda. Att det var på dagen 80 år sedan atombomben fälldes över Nagasaki kom att uppmärksammas vid årets minnesstund. Jan Myrdal var aktiv i fredsarbetet och samlade namn till Stockholmsappellen på 50-talet. Appellen uppmanade till nedrustning och ett totalförbud för kärnvapen. Gunnar Blommè sjöng visor av Dan Andersson, Vladimir Vysotskij och Mikael Wiehe. Skådespelerskan Anja Landgre framförde att antal dikter av Brecht. Vi sålde ett antal av Lasse Didings bok De grova lögnerna om Jan Myrdal i De hemliga breven.
Fredssamtal i Varberg 5 – 7 september
Folket i Bild anordnade ett seminarium i Varbergs Folkets Hus på temat samtal för fred. Medverkande var Frida Stranne, Eva Myrdal, Barbara Hagel från FiB, Gunnar Olofsson, Palestinagrupperna, Ola Tunander, fredsforskare och Mats Nilsson, jurist. Lasse Diding var inbjuden för att berätta om Jan Myrdalsällskapet och biblioteket. Sällskapet stod också för visning av biblioteket för intresserade deltagare.
Halländsk Bokmässa 25 oktober
Bokmässan hölls på Kungsmässan i Kungsbacka och arrangerades av Hallands författarsällskap. Robert Modigh och Lennart Munter representerade Sällskapet med bokbord, försäljning och frågesport.
Medlemsmöte 15 november
I samband med Leninprisutdelningen hade Sällskapet ett medlemsmöte. Styrelsen informerade om biblioteket, ekonomin och framtida planer. Det är också tillfälle för medlemmar att ställa frågor och komma med förslag. Ett 30-tal medlemmar närvarade. Efter mötet var det visning av biblioteket.
Författarsamtal med Stig Larsson
Den 26 mars besökte författaren Stig Larsson Varberg och medverkade i ett samtal på antikvariatet Strindberg & Co. Det var Sällskapets Anders Mård som höll i samtalet som handlade om Myrdal, litteratur, politik och livet. Stig Larsson besökte också biblioteket.
Stämning inlämnad till Lunds Tingsrätt
Jan Myrdalsällskapet har stämt historikern och författaren Gun Lauritzson då hon vägrat återlämna minnesanteckningar hon lånat av Jan Myrdal. Det var i samband med att hon skrev boken Byn som omvände världen: hur Jan Myrdals Rapport från kinesisk by ändrade bilden av Kina som hon fick låna Jans minnesanteckningar från byn Liu Ling. Fallet avgörs i april.
Information till medlemmar
Nyhetsbrevet har utvecklats från att i huvudsak vara en rapport från styrelsen till en mer omfattande information om Jan Myrdalsällskapet och vad som händer runt det. Det innehåller också ett rikt bildmaterial. Nyhetsbrevet har en redaktion där Lasse Diding är redaktör, Anders Mård biträdande redaktör och Gustaf Erling redaktionssekreterare. Under verksamhetsåret har 6 nyhetsbrev skickats ut.
Styrelsen
Styrelsen har bestått av ordförande Lasse Diding, vice ordförande Elisabeth Hallin, kassör Robert Modigh, sekreterare Jannika Fahlander, ordinarie ledamöter Ingemar Lallon Albertsson, Stig Thörnqvist, Lennart Munter, suppleanter Jan Bergsten, Benny Larsson och Anders Mård. Styrelsen har haft ett arbetsutskott, AU, där Lasse Diding, Elisabeth Hallin, Robert Modigh och Jannika Fahlander ingått. Förutom AU har styrelsen haft en biblioteksgrupp bestående av Ingemar Lallon Albertsson, Elisabeth Hallin och Lennart Munter.
En arkivgrupp där Benny Larsson och Anders Mård ingått. Webbansvarig har Gustaf Erling varit. Styrelsen har under verksamhetsåret 26 april 2025 – 18 april 2026 haft sju styrelsemöten. Styrelsen vill rikta ett stort tack till alla som bidragit till verksamheten. Både genom frivilligt arbete i biblioteket och till alla som gett ekonomiskt bidrag.
/Lasse Diding, Elisabeth Hallin, Robert Modigh, Jannika Fahlander, Ingemar Lallon Albertsson, Stig Thörnqvist, Lennart Munter, Jan Bergsten, Anders Mård, Benny Larsson
MIN VÄG TILL LÄSNING OCH ETT MEDVETANDE – INTERVJU MED STYRELSENS JAN BERGSTEN
Likt förra nyhetsbrevet, då Anders Mård intervjuade Anders Mård, bad vi denna gång styrelsesuppleanten Jan Bergsten om en intervju med Jan Bergsten vilket renderade följande text:
Min väg till läsning och ett medvetande
Jag var 7 kanske 8 år när jag alldeles själv skulle till tandläkaren. Som muta eller tröst hade mamma gett mig 25 öre. Stora pengar. För dem köpte jag Davy Crockett-tidningen i kiosken på andra sidan järnvägen. Det var den långsmala tidningen med tre rutor på varje sida. Varje nummer hade ett nytt spännande äventyr. Davy slogs mot de vilda indianerna. Det var där det riktiga, det spännande livet var. Davys son Coco fick vara med om allt. Det ville jag också göra.
Jag växte upp i Mjölby i en stor familj. Vi var nio stycken. Jag var yngst. Det var en kristen familj. Frikyrkorna stod tätt som spön där jag bodde på Bockarpsvägen. För min pappa var Gud i det närmaste folkpartist. Jag gick i söndagsskolan och var med i GK, Goda kamrater och i scouterna. På sommaren var det läger och lägerbål på kvällen. En av de populära sketcherna vid lägerbålen var när en bedjande som föreställde muslim kastade sig på marken och med hög räst ropade: -Allah, ge mig en kamel. Han upprepade bönen, men ingen kamel dök upp vid horisonten. Då bad han andra hjälpa honom att be. Några anslöt. Tillsammans upprepade de bönen. Till slut konstaterar den förste att han inte fick någon kamel, tittade på de andra och konstaterade att han hade fått några åsnor. Så gick det till och alla skrattade. Jag med.
På teve såg jag filmen Onkel Toms stuga. Om de vita slavägarnas grymhet. Onkel Tom var prototypen för den gode undergivne slaven. Jag led av att se hur illa han behandlades av ägaren. De svarta behandlades som djur som han köpte och sålde. Om jag hade en slav, tänkte jag, skulle jag behandla honom som en vän. Vi skulle bara ha roligt tillsammans tänkte jag.

Jag blev större. Fortfarande var läsningen stort nöje för mig. Hos den franske poeten Jacques Prévert läste jag dikter som jag direkt fastnade för och förstod. I hans dikter fanns allt det som låg inom mig tyckte jag, men sådant som var svårt att tala om. Dikter om lyckan, kärleken, kriget och döden. Jag läste Steinbecks De himmelska ängderna i pocket med Gösta Krilands omslag. Det gröna, om kontoristen Junius Maltbys vedermödor när han flyttade ut på landet för att bli fri från sina luftrörsbesvär. Där tog han jobb som dräng hos en änka. De blev ett par och hon födde deras barn. Kort tid senare dör hon och Junius får som ensamförälder ta hand om både gården och pojken Robbie. Junius är inte den som älskar det kroppsliga arbetet. Den högsta formen för lycka för honom är i stället ett slags dagdriveri. En ny bonddräng får anskaffas. Denne blir snart likadan som sin arbetsgivare. De fördriver dagen vid floden med fötterna i vattnet och pratar om allt och inget. Mellan de båda vuxna männen och pojken Robbie utvecklas en sällsamt jämbördig relation. Vad än som Robbie tar upp behandlas på samma lite filosofiska sätt som när de talar med varandra.
På ett sätt får pojken ingen uppfostran. I varje fall blir han inte dresserad. Nu var jag runt tolv år när jag läste boken. För mig var det paradiset. Så ville jag ha det. Men det var aldrig någon som hade tid för sånt hos mig. Pojken Robbie växte upp i full frihet medan allt på gården förföll omkring dem eftersom ingen skötte om den. I samhället såg man på dem som paria. När Robbie slutar skolan det första skolåret kallas han in och skolstyrelsen överlämnar ett paket till honom. Han tvekar först, tar emot det men öppnar det inte förrän han blir tillsagd att han måste göra det. I paketet ligger nya kläder och skor. Han släpper paketet på golvet och flyr därifrån.
Jag visste precis vad han kände. Skammen över att vara fattig. Så fattig hade jag aldrig varit. Men jag kände hur skammen brände i honom. Han hade förstått hur han var i deras ögon. Beklagansvärd. Tills nu hade han aldrig tänkt så om sig själv och sin far. Strax efter det lämnar de gården och det lilla samhället. Besegrade. Samhällets stöttepelare var inte onda. De var bara aningslösa när de fördrev dem.
Åren gick. Det blev 1968. Nu hände allting snabbt. För mig blev Göran Palms En orättvis betraktelse en väckarklocka. Det var inte nöden, fattigdomen i världen som var problemet. Det var vi, om vi inte gjorde något åt saken.
Till sist var det FIB/Kulturfronts antologi Våra författare. Då hade jag redan läst mycket, men de svenska autodidakterna, arbetarförfattarna hade jag inte läst eller lyckats intressera mig för. Det var en guldgruva att gräva ur. Här skildrades det mörka, bittra med ord som lyste och sprakade. Ivar Lo-Johanssons novell om huvudpersonens, den unge lantarbetarens tal vid redaktörens begravning om verktygens utveckling; från spaden, till grepen och slutligen till pennan. Redaktörens främsta verktyg, fick mig att besluta mig för att läsa allt av Ivar Lo. Det har jag gjort.
Och Jan Myrdal då? Han framhävde Ivar Lo som den stora arbetardiktaren och vad Jan Myrdal framhävde var nödvändigt att undersöka ansåg jag. Myrdals allvar och omutlighet var av samma karaktär som Ivar Los. Båda dessa två utgjorde då och gör det för mig ännu idag en slags stomme som huset är byggt på. Mitt medvetandes grund.
/Jan Bergsten
ALLT FLER BESÖKER VÅRT BIBLIOTEK!
Fortfarande finns det intresse av att besöka biblioteket. Ofta är det personer som bott på Gästis eller Havanna som sett små infolappar om att man kan få en guidad rundvandring bland Myrdal/Kessles samlingar. Ett besök brukar ta 1–1,5 timmar beroende på hur samtalet om Myrdals liv och samlingar utvecklar sig. Jag lärde ju känna den åldrande Jan då vi bodde grannar, medan besökare ofta kände en yngre och aktivare Myrdal. Spännande att sätta samman bilder och upplevelser av honom.
Under en vecka i slutet av april har Alexandra Franzén från Lunds universitet grottat ner sig i arkivet för att leta efter användbart IB-material. När jag tog farväl av henne skrattade hon gott åt ett tidningsklipp hon hittat om Jan, i vilket han ansågs vara den sämst klädde mannen i Sverige 1973! Man kan hitta stort som smått i arkivet. Gun Kessle var en hejare på att göra klippärmar på artiklar av och om Jan Myrdal. Alexandra Franzén var för övrigt mycket nöjd med sin vecka i biblioteket.
Perry Johansson fortsätter sitt arbete med Myrdalbiografin. Under några dagar i slutet av mars ägnade han sig åt detta arbete.

Benny, vår arkivansvarige, var även han i biblioteket i slutet av mars för att arbeta med förteckningen av Myrdal/Kessles arkiv. Ett arbete som aldrig verkar ta slut. Benny säger att han ständigt hittar nya och överraskande dokument.
Den 29/4 kom ett glatt gäng från Göteborg för att kolla runt i biblioteket. Jag hade fått för mig att det var ett läsecirkelgäng som skulle dyka upp. Men de visade sig vara en diskussionsklubb som träffas en gång i veckan för att diskutera högt som lågt. Seniorer idag är väldigt aktiva. Nöjda och glada fortsatte de dagen med att äta lunch på Gästis Kafé & Matsalar, för sedan shoppa loss på antikvariatet Strindberg & Co.

Lördag 2/5 fyllde Tom Carlson 75 år och det firade denne gamle fibbare i Varberg med att bl.a. besöka biblioteket. Under 70-talet samarbetade han med Jan Myrdal och Gun Kessle. Jag träffade inte Gun mer än några få gånger, men min bild av henne bekräftades av Toms beskrivning av henne. En gång kom hon in på FiB:s redaktion och röt till om att “den knullsoffan skulle ut”. Vid något annat tillfälle påpekade Jan att Tom aldrig bar slips. Jag kan nu upplysa alla medlemmar att Jans digra slipssamling, säkert 200 st, är slutsåld. Ett fint tillskott till Myrdalsällskapets kassa.
Som tack för besöket i biblioteket fick sällskapet Tom Carlsons nyutgivna självbiografi Hur jag blev den jag blev – en provisorisk roman. Man kan köpa den direkt av honom om man tar kontakt via tom.carlson@abc.se, 245 kronor inkl. frakt.
/Elisabeth Hallin

MYRDAL I PARIS – ETT RESEBREV FRÅN SÄLLSKAPETS YNGSTE MEDLEM LUKA NIKOLIC, 16 ÅR
Sällskapets för tillfället troligen yngsta medlem Luka Nikolic, 16 år, har varit i Paris och vandrat i Strindbergs och Myrdals fotspår.
Myrdal i Paris
Det är vinter år 1955. Jan Myrdal och hans fru Maj har tagit in på hotell i Paris. De bor i det 6:e arrondissementet, på en gata vid namn rue d’Assas, alldeles nära Jardin de Luxembourg. Hotellet de bor på är ett medelklasspensionat i de kyrkliga kvarteren, ett billigt sådant. De har två rum. Ett större i vilket de sover och ett mindre i vilket Jan arbetar. Mot slutet av sin vistelse kommer de att byta till ett rum med alkov. Maj är gravid. Det är hennes första barn, Jans andra. Hon är 22 år gammal, han 28. Den 6:e mars kommer hon att nedkomma. En flicka! Hon kommer att få namnet Eva.
I Strindbergs skugga
I september år 1883 lämnar August Strindberg Sverige. Samman med sin hustru, skådespelerskan Siri von Essen och sina två döttrar Karin och Greta samt barnjungfrun Eva Carlsson beger de sig söderut, ned mot kontinenten. Resans mål är Paris. Det är arbetet som för Strindberg söderut, mot Paris. Han skall för Bonniers räkning skriva en uppsats om Carl Larsson, som befinner sig vid en skandinavisk konstnärsskola i Grez-sur-Loing. Efter ett par veckor i Grez-sur-Loing, då arbetet avslutats, flyttar familjen till Paris. Där kommer de att stanna i tre månader.
Året är 1885. Under ett och ett halvt år har Strindberg varit ifrån Paris. Han och familjen har slagit sig ned i Schweiz. Året före har Giftasprocessen avslutats, varpå Strindberg frikänts från åtalet ‘hädelse emot Gud’. Han åtalades för hädelse emot Gud efter att i novellsamlingen Giftas, som publicerades den 27:e september det året av Bonniers, beskrivit bland annat den kyrkliga konfirmationen i inte alltför goda ordalag:
“[…] Så blev han konfirmerad på våren. Det uppskakande uppträdet, då överklassen tog ed av underklassen på Kristi lekamen och ord, att den senare aldrig skulle befatta sig med vad den förra gjorde, satt länge i honom. Det oförskämda bedrägeriet som spelades med Högstedts Piccadon à 65 öre kannan och Lettströms majsoblater à 1 kr. skålp., vilka av prästen utgåvos för att vara den för över 1800 år sedan avrättade folkuppviglaren Jesus av Nasarets kött och blod, föll icke under hans reflexion, ty man reflekterade icke den tiden, utan man fick “stämningar”.”
Allt detta tog hårt på Strindberg. Hans känslor för Fosterlandet, som stundom hade varit mycket starka, hade förbytts. Och han konstaterade bittert att “fosterlandet har värkt bort”. Under året som följer kommer äktenskapet med Siri von Essen alltmer att börja knaka i fogarna. De kommer slutligen att skiljas år 1891.
Under de närmast följande åren har Strindberg stora framgångar, bland annat med pjäsen Fröken Julie, men även i perioder ekonomiska svårigheter. Efter att ha fått en fransk förläggare flyttade Strindberg i augusti år 1894 åter till Paris. Nu med avsikten att göra sig en framtid som dramatiker, journalist och målare. I december samma år spelas Fadren på Théâtre de l’Œuvre. Under år 1895 ägnade sig Strindberg främst åt olika typer av kemiska experiment. I flera tidningar omtalades Strindberg som “Le grand chimiste Suédois”. Hans hälsa blev knappast bättre som en följd av alla dessa experiment, inte minst av de som innefattade svavel, och till sist lades han in på sjukhus. Han låg på Hôpital Saint-Louis. Efter sin sjukhusvistelse flyttar Strindberg in i ett rum på ett hotell i det 6:e arrondissemanget, på en gata vid namn rue d’Assas, alldeles nära Jardin du Luxembourg. Det är i februari år 1896. Han kommer att stanna där till juli samma år. Under sin vistelse kommer han att skriva om många av de upplevelser som återges i Inferno, som utgavs året därpå. Han kommer även att börja skriva de dagboksanteckningar som med tiden kommer att resultera i Ockulta dagboken.
60 år senare
Nå, nog med Strindberg, åter till Myrdal. Året är 1937. Kriget är inte långt borta. Jan Myrdal är tio år gammal och läser för första gången Inferno. Den kommer att sätta spår i honom långt framöver. Han beskriver själv detta i Confessions of a Disloyal European, som utgavs år 1968. Då den utgavs på svenska år 1983 under titeln En illojal europés bekännelser, skriver han:
“[…] vintern 1955–56, slumpade det sig så att jag kom att bo på Orfila i Paris där Strindberg hade genomlevt sin Infernoperiod. Det var en för mig otäck vinter. Jag tvangs att ta ställning till mitt eget liv och fick lov att träffa ett val som var mig svårt. Också den vintern läste jag Inferno. Märkte då att min bild av hotell Orfila såväl som hela mitt intryck av Paris grundats på tioåringens Infernoläsande. Genom dessa ögon hade jag betraktat Paris under hela den tid jag bodde där. De hade styrt mina steg. Och i dag när jag tänker på Inferno då framträder jag själv i dubbelexponering: gående utför Drottninggatan 1937 och gående uppför rue d’Assas 1956. Men starkast är bilden av tioåringen. Detta är nu också riktigt ty Inferno är en av de mycket få böcker som skrivits med barnasinnet.”
Under sin tid i Paris skriver Myrdal på det som skulle bli romanen Att bli och vara, den kommer att publiceras senare under år 1956.


Ytterligare 70 år senare
Året är 2026, månaden april, datumet den 8:e. Jag vandrar uppför rue d’Assas. Jag har suttit i Jardin de Luxembourg och försökt se de bägge skeendena framför mig; Strindberg gående i parken 1896 och Myrdal 1956. Jag upplever det som att jag går i deras fotspår, bokstavligen talat. Det har slumpat sig så att det är exakt 70 år sedan Myrdal var här, och exakt 130 år sedan Strindberg var det. Och nu är jag själv här, cirkeln sluts. De för mig två viktigaste skriftställarna – och jag.
När jag är på väg uppför rue d’Assas ser jag ett par boklådor utställda. Ett antikvariat. ‘Livres anciens’ står det skrivet med stora svarta bokstäver. Jag börjar kolla igenom vilka böcker som ligger i lådorna och rätt vad det är så dyker en välbekant titel upp. Journal occulte står det skrivet under skribentens namn. Skribentens namn? August Strindberg förstås. Jag går in, ser mig omkring. Många böcker i fina gamla läderband. Mannen i disken är gammal och jag frågar på knackig franska om han har något skrivet av “l’écrivain suédois Strindberg”. Han skakar på huvudet och jag frågar om han möjligen har något skrivet av “l’écrivain suédois Myrdal”. “Je ne sais pas qui il est”, får jag till svars.
Jag går ut med Strindbergs Journal occulte i handen och fortsätter de dryga 20 meterna till rue d’Assas 62. Stannar upp ett ögonblick; ser mig omkring, känner in känslan; den ockulta. På skylten som satts upp läser jag mycket riktigt att Strindberg bodde här mellan februari och juli 1896. Dock finns – ännu – ingen skylt som säger att Myrdal bodde här vårvintern 1955–56. Här har de två största svenska litterära giganterna i svunna tider vandrat uppför denna gata såsom jag vandrar uppför den nu och i evigheten – som jag nu blivit del av.
/Luka Nikolic




UR ARKIVET: DEN SJÄLVMEDVETNE JAN MYRDAL – ULF SVENINGSONS MYRDALKARIKATYR I GP 1995

Denna gång kommer Myrdalkarikatyren från Göteborgs-Posten 1995, där Ulf Sveningson tecknat en självmedveten Jan Myrdal.
/Benny Larsson
RENSADE RABATTER OCH ORDNING BLAND BÖCKERNA – HÅRT SLIT FÖR MEDLEMMARNA PÅ SÄLLSKAPETS LYCKADE ARBETSDAGAR I BIBLIOTEKET 4-5 MAJ!
Ett gott litet gäng ägnade två dagar med att röja runt i biblioteket och att göra trädgården vårfin. Lennart M och Pierre hanterade räfsor och häcksaxar med schwung. Thomas tog sig an dammvippan och gick över alla bokhyllor. Lennart W jobbade med katalogisering av “svåra” böcker medan Lena ägnade sig åt de böcker vi numera ger benämningen “Myrdals sovrumslitteratur”. Jag tror vi är det enda bibliotek i världen som har en sån avdelning! Själv sprang jag omkring med en trasa och allrent i sprayflaska och putsade lite här och där. Ett stort tack till alla ni som kom. Till hösten blir det nya arbetsdagar.
/Elisabeth Hallin


KÖP VÅRA NYUTKOMNA BÖCKER: MYRDALIANA 2 OCH POETEN MYRDAL!
Köp Jan Myrdalsällskapets senast utgivna titlar direkt från oss och stöd på så sätt sällskapet och bevarandet av biblioteket! Myrdalianas fullmatade andra årgång blir din för 150 kr och småskriften Poeten Myrdal kostar ynka 50 kr. Den faktiska fraktkostnaden tillkommer.
Fler titlar till försäljning hittar du här!

KÖP EN BIBLIOTEKSMUGG ELLER ANNAN SPÄNNANDE MYRDAL-MERCH I VÅR WEBBUTIK!
Du har väl inte missat att det via sällskapets hemsida vid sidan av böcker även finns ett litet urval av Jan Myrdal-merch till salu? I nuläget finns t-shirts i två varianter, en praktisk kasse i juteväv samt en fin mugg i generös storlek.
Stöd sällskapet och bevarandet av arkiv och bibliotek genom att handla dina kassar, muggar och t-shirts här!


REDAKTION
Redaktör: Lasse Diding
Biträdande redaktör: Anders Mård
Redaktionssekreterare: Gustaf Erling
Övriga medverkande i detta nummer: Benny Larsson, Elisabeth Hallin, Luka Nikolic, Jan Bergsten
Kontakt: styrelsen@janmyrdalsallskapet.se


VI VILL HA FLER SKRIBENTER TILL VÅRT NYHETSBREV!
Vi ser gärna att fler medlemmar är med och bidrar med artiklar framöver!
Är du intresserad av att medverka i kommande nyhetsbrev? Kontakta oss på styrelsen@janmyrdalsallskapet.se
FÖRLÅT ATT VI TJATAR, MEN GLÖM INTE MEDLEMSAVGIFTEN FÖR 2026!
Glöm inte att förnya ditt medlemskap i Jan Myrdalsällskapet via
Swish 123 209 2476 eller Bankgiro 857-1671.
Medlemsavgift 2026 är 275 kronor/år, 150 kronor/år för studerande, arbetslösa och pensionärer. Stödmedlemskap: 500 kronor/år eller mer. Mejla samtidigt namn och adress till info@janmyrdalsallskapet.se
Glöm inte den ständigt pågående Biblioteksinsamlingen som oavkortat går till kostnader för själva boksamlingen. Vi låter till exempel restaurera äldre böcker och behöver ny teknisk utrustning för digitalisering av hela arkivet och biblioteket. Teckna dig gärna för en månatlig eller årlig summa! Se bankgironummer ovan.