Att läsa med tvesyn

I sin Skriftställning i nr 2011-10 av Folket i Bild/Kulturfront skriver Jan Myrdal om en bok av DDR-tysken Harry Thûrk från 1990 om förbindelserna USA-Kina ända från 1943. "För den som kan läsa tvesynt och vet tillräckligt för att sortera information är Harry Thürks verk mycket intressant och väcker många tankar", avslutar Myrdal. Att kunna läsa tyska är också nödvändigt.
På nätet ser jag att Bokus nu erbjuder de tre delarna av Harry Thürks Taifun. Aufzeichnungen eines Geheimdienstmannes i 1990 års upplaga för 156 kronor.

Den som läser tyska utan svårighet, som vet något om skeenden såväl i som kring Kina från tidigt fyrtiotal och framåt, intresserar sig för Förenta staternas agerande och som framförallt lärt sig att se och bedöma tvesynt bör köpa den.

Den skall vara dagboksanteckningar och rapporter från en Sidney B. Robbins vilken 1943 kommer till Chungking för OSS (Office of Strategic Services, 13 juni 1942 - 20 september 1945) i tjänsten får uppdrag att närma sig kommunisterna, är med i Dixie Mission till Yanan, upprättar kontakt med Kang Sheng från KKP:s säkerhetstjänst och sedan accepterar att för OSS - efter 25 juli 1947 för CIA (Central Intelligence Agency) - vara kvar i Kina under överskådlig tid som rapportör och förbindelseman. Han lever i Beijing - skyddad av Kang Sheng och i ständig kontakt med OSS/CIA - som privatlärd översättare av klassisk kinesisk litteratur. Tjänsteuppdraget kan anses avslutat med Nixons besök i Beijing och The Star i Hongkong kan den 23 maj 1972 meddela att det oidentifierade vattenlik som drivit i land vid Rocky Bay Beach identifierats som den privatlärde klassikeröversättaren Sidney B. Robbins.

Harry (ursprungligen Lothar Rudof) Thürk (född 8-3-1927 Zulz, Oberschlesien, död 24-11-2005 Weimar) var med nio miljoner sålda exemplar på tretton språk (varav tre miljoner i DDR) en av de mest lästa tyska skribenterna efter Andra världskriget.

Han var typisk för sin generation. Som sjuttonåring 1944 inkallad till Fallschirm-Panzerkorps Hermann Göring, som artonåring 1945 dekorerad med järnkorset för sin insats i Ostpreussen. Efter sammanbrottet deserterade - som man sade i väst - han från Wehrmacht och flydde från sin hembygd som blivit polsk till den sovjetiska ockupationszonen i Tyskland. Som nittonåring 1946 fram till tjugoettårsåldern 1948 funktionär i Freie Deutsche Jugend. Sedan skribent. Gav ut böcker om Festivalen i Berlin 1951 och om det nya Ungern 1952. Därefter sextiotalet romaner, reportage och faktaböcker framförallt om Korea, Vietnam och krig i Asien; därtill filmmanuskript. Arbetade på bildtidningen Kina 1956 - 1958. Svårt sjuk och långa sjukhusvistelser efter att ha utsatts för Förenta staternas "Agent Orange" i Vietnam. Av olika skäl omstridd såväl i DDR som i BRD men stod också efter 1989 för sitt arbete i DDR och för denna sin tyska republik.

De i Tyskland populära tio spänningsdeckare han publicerade 1991 - 2000 om halvkinesen Lim Tok i Hongkong är action med  sprit och horor; de värsta skurkarna är från Rödkina.

"Taifun. Anteckningar av en underrättelsetjänsteman" är mångtydig dokumentärfiktion. Harry Thürk skrev de tre banden på åttiotalet. Men de kunde - av politiska skäl - inte publiceras på hans ordinarie förlag. I stället smögs de ut. Som Joachim Krüger (i samlingsvolymen Aussenpolitik der DDR) påpekat "utan angivande av förlagsnamn och de kom inte ut i offentlig handel utan spreds i första rummet som tjänstelitteratur i MfS (som nu kallas Stasi J.M.)."

De politiska skälen är tydliga. Honecker sökte under senare delen av åttiotalet återupprätta kontakterna med Kina trots att han - till DDR:s olycka - var mer Moskvabunden än den Ulbricht han med sovjetiskt stöd avsatt. Thürks text skulle - om den publicerats reguljärt före 1989 - gjort hans försök än mer omöjligt.

Dokumentarismen ger trovärdighet men litterärt har Thürk inte helt lyckats. Att någon ansvarig underrättelsetjänsteman under sitt mångåriga uppdrag själv på platsen skulle sparat alla sina dagboksanteckningar, rapporter och meddelanden vilka sedan kunnat hittas på en loppmarknad är inte trovärdigt. Slutet - huvudpersonen som vattenlik - är närmast ett Falstaff Fakir-sätt att sluta en roman. Men när detta är sagt måste också sägas att "Taifun" som politisk fiktion är en välgjord och läsvärd text.

Allt tycks mig tyda på att Harry Thürk förutom egna erfarenheter (porträtt av olika personer - som också jag känt) haft tillgång till underrättelsematerial från MfS och därmed från Sovjet och Vietnam.

Själva tanken med en sådan kontaktman från OSS/CIA i Beijing är inte orimlig. Under de stora demonstrationerna i Beijing hösten 1962 frågade jag en mycket ansvarig kinesisk kamrat:
"Men var sitter ni och förhandlar? Är det i Hongkong eller här eller på annat håll?" Han bara log.

Att i OSS fanns ett annat perspektiv än det officiella vet vi, det är helt belagt (Dixie-missionen). OSS-representanten i Stockholm mot slutet av kriget var ju för övrigt John Scott (Vad gör Ryssland bortom Ural?, 1943). Han höll kontakt med mig och många bland oss på vänsterkanten. CIA byggdes upp bl.a. av Herbert Marcuse från Frankfurterskolan och OSS - som samtidigt blev "den nya vänsterns" lärofader.

Den form det kalla kriget tog var inte oundvikligt nödvändig. Det fanns ett alternativ för de styrande. Märk att också det tillsynes förnuftiga fredliga alternativet var ett alternativ för en "Amerikansk värld". Detta perspektiv med en "förnuftig kapitalistklass i Förenta staterna" kom att prägla stora delar av "vänstern". Typisk var Earl Browders omvandling, organiserad sedan sextonåring 1907, generalsekreterare i Förenta staternas kommunistiska parti 1930, partiordförande 1932, nära knuten till Sovjetunionen blev han under Andra världskriget alltmer övertygad om en politisk samexistens med kapitalismen (se t. ex. Earl Browder: Teheran: Our Path in War and Peace. New York: International Publishers, 1944). Han upplöste partiet som parti. Blev utesluten 1950 när denna väg stängts av "The China Lobby" i Förenta staterna och det "kalla kriget" inletts.

Thürk skildrar i sin text tillsynes från detta amerikanska perspektiv Förenta staternas tre stora politiska - och militära - nederlag i Asien och den, för dess intressen, ödesdigra roll dess yttersta höger (då finansierad och organiserad av "The China Lobby") spelat: oförmågan att acceptera de vänskapliga relationer Mao Zedong öppnade för, oförmågan att acceptera den vänskap Ho Chi Minh erbjöd, den slapphet med vilken Förenta staterna accepterade att genom Chiang Kai-sheks och Syngman Rhees intriger och provokation dras in i det blodiga Koreakriget. Hans skildring av bakteriekriget stämmer med vad jag vet från andra källor. Det var inte ett riktigt krig utan stora experiment i bakteriekrigföring vilka Förenta staterna genomförde under Koreakriget för att i praktiken mot koreaner och kineser prova de erfarenheter vilka den japanska underrättelsetjänstens enhet 731 vunnit. (Förenta staterna inte bara skyddade dessa krigsförbrytare utan tog dem till Förenta staterna och arbetade vidare på deras material.)

Mycket - det tillhör källornas karaktär - är skvaller. I vissa fall ondsint. Annat - när det gäller personer jag känt - får mig att grubbla lite. Vilket kan ha varit meningen.

Det Thürk dock förmedlar är alltså den MfS-syn (därmed också den som var den dominerande sovjetiska) hur Mao Zedong från början intrigerade och ville paktera mot Sovjetunionen med imperialisterna. Min bild av skeendet, Maos politik och de dåtida alternativen är annorlunda men att läsa Thürk blir för mig som att höra på en intelligent och kunnig men hätskt sovjetisk förespråkare för fyrtio år sedan.

För den som kan läsa tvesynt och vet tillräckligt för att sortera information är Harry Thürks verk mycket intressant och väcker många tankar.


Anmärkning.
Dialektik talas det ibland om på vår kant. Det förblir ofta (grå) teori. För den nödvändiga praktiska hållningen finns dock ett bra och begripligt ord: Tvesynt. "Som ser på en gång åt två håll" så som ordet beläggs från 1627 i F. A. Dahlgrens klassiska Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga talesätt i svenska språket från och med 1500-talets andra årtionde (Gleerups 1914 - 1916).

Relaterade artiklar (efter tagg)