Debatt i Aftonbladet om publiceringen i Nya Tider

Jan Myrdal skriver:

Detta är den text jag tillställde Aftonbladet som replik på Margareta Zetterströms artikel: "Myrdal passar i Nya Tider". Aftonbladet gav mig dock blott plats för 1450 tecken. Den kortversionen lades ut på dess hemsida den 26 oktober 2016. Men här vill jag till protokollet lägga in hela det svar jag skrev:

Replik.

Margareta Zetterströms korta inlägg 22 oktober 2016 "Myrdal passar i Nya Tider" är viktigt då det komprimerat återger en allmän "vänster"-uppfattning om mitt arbete som nu även finns, olika starkt dock, representerad i Clarté, Folket i Bild Kulturfronts styrelse liksom i Jan Myrdalsällskapets styrelse. Vilket kan få intressanta konsekvenser jag ser fram mot. Ty i sakfrågorna har hon fel. Om sådant som om Faurisson och liknande har jag tidigare - även i Aftonbladet - skrivit.

Därmed till elefanten i rummet. Nu är andelen SD-sympatisörer störst - eller näst störst - i den svenska arbetarklassens klassorganisation LO. Därtill kommer småbourgeoisie och pensionärer och vårdpersonal speciellt i nedmonteringsområdet i detta kluvna Sverige. Dagens socialdemokratiskt/gröna regering förmår inte handla reformistiskt som Per Albin gjorde under jordbrukskrisen i kohandeln med (det rasistiska) bondeförbundet 1933 och så dränerade grunden för det som kunnat utvecklats till en fascistisk massrörelse. Kring detta har jag skrivit länge. (Ett exempel är  det franska kommunistpartiets kollaps och Front Nationals stigande mot makten.) Men "Vänstersidan" föredrar låtsas tro det gäller folkets falska medvetande. Tyvärr.

Apropå bokmässodiskussionen skrev jag en principartikel. Den refuserades av Expressen efter en diskussion och av Aftonbladet med vändande mail. Jag lade ut den på Jan Myrdalsällskapets hemsida där den kan läsas. Nya Tider bad mig då om en artikel. Den skrev jag (den finns också den på hemsidan).

Här vill jag vara mycket tydlig. Nya Tider är närmast vad som i Tyskland kallas identitär (alltså inte rasistisk utan med en ideologi grundad på hembygd och kulturspecificitet. JM tillägg) och är en av de olika tidningar/rörelser som arbetar inom Tryckfrihetsförordningens ram på vad som nu blivit en växande populistisk högersida. Men den är inte i tjänst hos någon oss hotande imperialistmakt. Ger nyhetsartiklar om sådant som Förenta staternas stöd åt Daesh som är svåra att finna i den mer officiella pressen. Dagens Nyheter däremot är nu, ledd av Wolodarski - liksom Kreugers Aftonblad 1941 eller Dagens Nyheter under Tingsten och Leif Kihlberg 1952 - förespråkare för den imperialistmakts intressen vilken utgör ett dödligt hot mot det svenska folk där arbetarklassen och dess allierade småborgerskap utgör den överväldigande majoriteten.

Jag medarbetar naturligtvis även i Dagens Nyheter och liknande organ om jag lyckas smita förbi grindvakterna med min text. Men det är numera svårt. Det är som 1971 när jag efter konflikten med Aftonbladets kulturredaktion fann mig totalt stängd i media men den mig politiskt helt främmande libertarianen John-Henri Holmberg (utkastad från Timbro för högeravvikelse) gav mig utrymme i Gaudeamus och jag kunde fortsätta.